Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredriksro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Fredriksro—Fredsrörelsen
646
borgerliga dramats huvudroller,
men även i den moderna nordiska
dramatiken skapade han
gestalter, som väckte livlig beundran.
— Sin kvarlåtenskap donerade
han till ålderdomshemmet
Höstsol (se d. o.).
Fredriksro, sågverk i Ockelbo
skn, Gävleb. 1. Äges av a. b. F.
Johnson & Co:s Eftr., Ockelbo.
Fredriksstad, stad i östfolk
fylke, Norge, vid Glommens
mynning. Norges största
utskeppningsort för trävaror. Sågverk,
tegelbruk. 15,560 inv.
Fredriksten, se
Fredriks-h a 1 d.
Fredsberg, socken i Skarab.
1., jämte Bäck och Björkäng
pastorat i Skara stift. 2,130 inv.
Fredsdomare (eng. justice of
the peace [dja’stis åw dho pis],
fr. juge de paix [jyj da pä’]). 1.
I England sedan 1360 ämbetsman,
som handhar en del av den
kriminella rättsvården inom ett
distrikt och leder den rättsliga
förundersökningen i brottmål. I
London och några andra större
städer äro F:s uppgifter
överflyttade på andra juridiska
ämbetsmän. F. är oavlönad. F.
förekomma även i flera brittiska
do-minions, t. ex. Kanada,
Australien, Nya Zeeland. I För. Stat, är
F. ofta den lägsta
domstolsinstan-sen. — 2. I Frankrike, där F.
infördes 1790, ha de ss.
huvudsaklig uppgift att förlika parter i
mindre civil- 1. brottmål. Efter
fransk förebild ha F. även införts
i Belgien och Rumänien.
Fredsfot, se Fredsstyrka.
Fredsfurste (sp. principe de
la paz), spansk hederstitel, som
tillagts om freden förtjänta
statsmän. Den mest kände F. är Godoy.
Fredsfördrag,
fredstraktat, fredsslut, ett
folkrättsligt avtal, varigenom ett krig i
regel avslutas.
Fredsförhandlingarna öppnas på initiativ av någon
av de krigförande parterna 1.
genom att någon utanför kriget
stående makt erbjuder sin
medling (se d. o.). Ofta föregås F.,
särskilt om vapenvila icke
beslutats, av s. k.
fredsprelimi-n ä r e r, ett avtal, varigenom
fientligheterna inställas och
var-uti den blivande fredens
huvudbestämmelser med bindande
verkan fastslås. F. avfattas
skriftligen i ett
fredsinstru-m e n t, som undertecknas av
parternas ombud, varefter
överenskommelsen ratificeras av de
resp, staternas överhuvud. F.
träder, såvitt annat ej avtalats, i
kraft efter ratifikationernas
utväxlande. Se Fördrag.
Fredskris, de svårigheter för
näringslivet, som ofta inträda
vid övergången från krigs- till
f redshushållning. Jfr
Konjunkturväxlingar.
Fredsmil, se F r i h e t s m i 1.
Fredspalatset, se
Fredsrörelsen.
Fredspipa, tobakspipa, använd
vid fredsunderhandlingar och
fredsslut hos indianerna i
Nord-Amerika. Underhandlare och
hövdingar drogo i tur och ordning
var sitt bloss ur pipan för att
symbolisera den återupprättade
vänskapen.
Fredspris, se
Fredsrörelsen.
Fredsrörelsen har till
grundidé, att kriget, ss. icke förenligt
med en högre samhällskultur och
moral, hör avskaffas. Dess mål är,
att genom en utveckling av den
publika internationella rätten och
samhörighetskänslan mellan
nationerna tvister emellan stater
skola kunna lösas på rättslig väg,
varför man särskilt arbetar på
skiljedomsinstitutets utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
