Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredriksro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Fredsrörelsen
648
— Tanken på krigets avskaffande
framträder tidigt i historien.
Vissa kyrkofäder förbjödo av
religiösa skäl bärandet av vapen.
Katolska kyrkan sökte inskränka
fejderna genom påbjudande av
Gudsfreden, treu’ga De’i.
Böh-mens konung Georg Podiebrad
framlade 1462 en plan till ”ett
allmänt kristligt fredsförbund”,
och Henrik IV av Frankrike (d.
1610) framkom med ett liknande
förslag, enl. vilket alla tvister
skulle avgöras av en gemensam
högsta domstol. Under 1600- och
1700-t. visade en del tänkare och
författare stort intresse för
freds-idén. Bland dem märkes abbé de
Saint-Pierre, som i sitt arbete
Projet de paix perpétuelle entre
les souverains crétiens (1713)
detaljerat behandlade frågan om den
eviga fredens förverkligande. Ss.
förespråkare för samma idé böra
vidare nämnas Hugo Grotius,
Spi-noza, Leibniz, Bentham,
Monte-squieu, Rousseau, Voltaire,
Les-sing och Kant. Den sistnämnde
hävdade i sitt berömda verk
Zum ewigen Frieden (1795),
att folkrätten skall vila på en
sammanslutning av fria stater,
och betecknade ss.
förutsättningar för en dylik organisation
bl. a. avskaffande av stående
härar, begränsning av
statsskulderna, förbud för en stat att
inblanda sig i en annan stats
författnings- 1. regeringsfrågor. —
Under 1800-t. antog F. en mera
agitatorisk karaktär,
understundom på religiöst underlag,
och företräddes av skriftställare
ss. Hugo, Tolstoj, Dunant, v.
Bloch, Bajer, Bertha v. Suttner,
Fried och Stead. Samtidigt börjar
fredsidén ge upphov till verkliga
organisationer. Den första
freds-föreningen bildades i New
York 1815 men uppgick sedan i
American Peace Society, stiftad i
Boston 1828. Kväkaren William
Allen bildade i London 1816 den
första europeiska
fredsföreningen, Peace Society of London. 1867
grundades av Charles Lemonnier,
V. Hugo och Garibaldi den första
internationella
fredsorganisatio-nen, Ligue internationale de la
Paix et de la Liberté. I Paris
konstituerades 1905 den
internationella sammanslutningen
Con-ciliation internationale på
initiativ av baron d’Estournelles de
Constant. Den har i Amerika en
dotterorganisation, American
association for international
con-ciliation. 1889 hölls i Paris den
första världsfredskongressen;
intill världskriget hade 20 sådana
avhållits, däribland en i Sthlm
1910. — I Norden är den äldsta
fredsföreningen Dansk
fredsförening (1882). Norges
fredsförening stiftades 1895 och
Svenska freds- och
skiljedomsföreningen 1883 på
initiativ av riksdagsmannen K.
P. Arnoldsson. Den räknar
numera omkr. 8,000 medlemmar och
125 anslutna lokalföreningar
samt utger publikationen Nya
Vägar (före 1923 Fredsfanan).
Vidare märkas Sveriges
Kr istliga fredsförbund
(1917), Svenska
skolornas fredsförening (1920)
och Internationella
kvinnoförbundet för
fred och frihet (som
bildades på en kongress i Haag 1915
och äger en sv. avdelning) samt
Nordiskt fredsförbund
(för samarbete mellan de
nordiska fredsföreningarna). Ett
flertal nordiska fredskongresser
ha hållits. — En central
institution, Internationella
fredsbyrån i Bern (Bureau
international permanent de la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
