Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsstyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Fredsstyrka—Freeman
650
paiæ) har till uppgift att samla
och ordna dokument ang. F., att
upprätthålla förbindelserna med
de olika fredsorganisationerna
samt förbereda fredskongresserna
och verkställa deras beslut.
Byrån utger Le mouvement
paci-fiste. Andra organ för F. —
särskilt i propagandasyfte — ha
uppstått : Krigs- och
freds-museet i Luzern (1902),
det av furst Albert av Monaco i
detta land 1903 bildade
”fredsin-stitutet”, som 1912 flyttades till
Paris, samt det i Bryssel 1910
inrättade Musée internationale.
— Andrew Carnegie har
upprättat den största stiftelsen för
fredstankens främjande (se
Carnegie sp. 1050).
Fredspa-1 a t s e t i Haag har bekostats
av Carnegie. En annan
betydelsefull fredsinstitution är
Nobelstiftelsen, upprättad genom
Alfred Nobels testamente. Genom
Norges stortings Nobelkommitté
utgår ett årligt pris åt dem, som
särskilt gjort sig förtjänta om
fredssaken. 1904 bildades ett
särskilt Nobelinstitut i Kristiania
med uppgift att studera freds
-idéns utveckling och biträda vid
bestämmandet av pristagare. —
För fredsidén arbetande
representanter för de olika ländernas
riksförsamlingar bildade 1888
inte r parlamentariska
unionen, i vars spets står ett
interparlamentariskt råd och
vars organ är den
interparlamen-tariska byrån i Bern. Unionens
medlemmar sammanträda i olika
länder till interparlamentariska
konferenser. Svenska riksdagens
fredsgrupp bildades 1892.
Därjämte ha upprättats ett flertal
akademier och institut för
studiet och främjandet av folkrätten
(se d. o.). — F. tog på sin tid
ett avsevärt steg framåt, sedan
regeringarna började ägna direkt
uppmärksamhet åt densamma.
Kejsar Nikolaus II av Ryssland
sammankallade en allmän
fredskonferens • mellan
regeringarna i Haag 1899; en andra
ägde rum 1907. Viktiga beslut,
bl. a. i skiljedomsfrågan,
fattades. På engelska regeringens
initiativ sammanträdde i London
1908 en sjörätts k on f e ■
rens (se B 1 o c k a d sp. 83). —
Världskriget och dess
efterverkningar ha på sina håll rubbat
tron på F. men å andra sidan
medfört den hittills största
världsorganisationen för fredens
betryggande, Nationernas
förbund, som bl. a. upprättat
en fast mellanfolklig domstol i
Haag. Se vid. Folkrätt,
Haagkonferenser,
Nationernas förbund,
Medling, Neutralitet,
Skiljedom, Rust ningsbegr än
s-ning, Washingtonkonfe-rensen.
Fredsstyrka, det i ett lands
försvarsbudget fastställda, till en
armé (en truppavdelning) i fred
hörande antalet personal av olika
kategorier, hästar, pjäser, fordon
(armé på f r e d s f o t). F. består
dels av fast anställda, dels, då
allmän värnplikt tillämpas, även
av värnpliktiga. I t. ex.
Storbritannien, där allmän värnplikt
saknas, är hela F. värvad. -—
Detsamma gäller om marinens.
Freehold [fri’håold] kallas i
England sådan jord, som är fri
från alla bördor utom till staten
och som innehavaren (f r e e h o
1-der) besitter på obestämd tid.
Jfr B o n d e sp. 283, Copyhold
och Leasehold.
Freeman [fri’mon], Edward
Augustus, f. 1823, d. 1892,
engelsk historiker, prof, i Oxford
1884. I History of the Norman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
