Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friesendorff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Friförsamling—F rihamn
676
Friförsamling, vanlig
beteckning för till Sv.
Missionsförbundet anslutna församlingar, ehuru
dessa icke formellt utträtt ur
statskyrkan (se vidare
Främmande t rosbekänna re).
Frige’l, Per, f. 1750, d. 1842,
musiker, ämbetsman. F., som en
längre tid var sekr. och prof, vid
Mus. akad., komponerade bl. a.
oratoriet Försonaren på
Oljober-get och medverkade vid den
förberedande redigeringen av
koralboken till 1819 års psalmbok.
Frigg, isl. (angelsachs. och fsv.
Frig, fhty. Frtja), forngermansk
gudinna, var från början en
kärleks- och
fruktbarhetsgudomlig-het (namnet betyder ”den
älskade”, ”kärestan”), vilket kan
spåras ännu i Eddalitteraturen. Där
intager hon eljest, liksom redan
tidigare på kontinenten,
ställningen ss. Odins gemål, ss. sådan
skildrad framför allt i
Balders-sagans sammanhang. — I Sverige
har man blott i Västergötland
påträffat ortnamn, sammansatta
med F. (se F r igge r åker;
samma namn har även en by i
Skånings härad). I det väsentliga
synes hon ss. kärleksgudinna ha
ersatts av F r e j a (se d. o.). Jfr
D a g sp. 1534.
Friggeråker, socken i Skarab.
1., jämte Falköpings stads- och
landsförsamlingar, Torbjörntorp
och Luttra pastorat i Skara
stift. 510 inv. Jfr Falbygden.
Frigida’rium (lat., av
fri’gi-dus, kall). 1. Rum i ett romerskt
badhus, använt till avkylning
efter varmluftsbadet. — 2. Kallt
växthus.
Frigiven, f. d. slav 1. träl, som
fått 1. köpt sig friheten. I
Romerska riket ansågs det som en
hederssak att frige sina
husslavar, vilka vanl. voro syrer, judar
1. grekiserade mindreasiater.
Ehuru ofta förmögna och
synnerligen inflytelserika, stodo F.
lägst bland de fria
samhällsklasserna, men deras söner kunde bli
riddare, och deras sonsöner
likställdes i allo med friborna.
Genom uppblandningen med F.
er-höllo romarna ett starkt tillskott
av främmande raselement. — I
de germanska länderna var
fri-givning vanlig i äldre medeltid.
I Sverige fingo F. politiska
rättigheter genom att på tinget
upptagas i en ätt (ättledning).
Frigrevskapet Burgund, se
Franc h e ■ C o m t é.
Frih., förk. för friherre.
Frihamn (ital. porto franco),
avskilt område, med dels hamn
för större och djupgående fartyg,
där dessa kunna in- och utlöpa,
lossa och lasta utan eftersyn
och-kontroll från tullverkets sida,
dels ett till hamnen stötande
landområde, där varor kunna
uppläggas. F. innefattar alltså även
begreppet f r i 1 a g e r (se d. o.).
Tull erlägges först, när varan
från F. införes till annan ort
inom samma land. —
Frihamns-institutionen har i vissa
medel-havsstäder funnits sedan 1500-t.
I vårt land har i äldre tider
funnits ett frihamnsprivilegium för
vissa orter (Slite, Marstrand).
Slites F. kom dock aldrig till
stånd, och Marstrands existerade
1775—94. Vår första F. i senare
tid är Sthlms, som öppnades för
trafik 1919. Gällande
frihamns-förordning utfärdades 15 nov.
1907. Enl. denna skall F. i fråga
om tull- och tillverknings avgifter
ävensom sockerskatt anses ss.
utrikes ort. Tillstånd att inrätta
och driva F. kan beviljas
stads-kommun och för ändamålet bildat
aktiebolag, vari samtliga
delägare äro svenska undersåtar och
vars styrelse består av här i riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
