Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihandel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Frihandel—Frihetsmil
678
bosatta svenska undersåtar. För
F. skall finnas särskilt
reglemente, innefattande bestämmelser
ang. de tider, då F. skall hållas
öppen och då tullexpedition där
skall äga rum, ang. behörighet att
förrätta arbete inom F. samt ang.
persontrafiken till och från
densamma. För rättighet att inom F.
idka industriell verksamhet
fordras K. M:ts tillstånd. Inom F.
får ej idkas detaljförsäljning av
därstädes befintliga varor (utom
av proviantartiklar och andra
skeppsförnödenheter efter
tillstånd). Tillträde till F. är
förbjudet för däckat fartyg, vars
dräktighet icke överstiger 40 ton,
ävensom för öppen båt. — I
Göteborg och Malmö öppnades F.
1922. — För F. gälla utom
fri-hamnsförordn. K. M:ts
frihamns-stadga av 23 sept. 1919, av
Generaltullstyrelsen utfärdad
tull-tjänstordning av 26 sept. 1919
samt de av K. M:t fastställda
reglementena för F. i Sthlm,
Göteborg och Malmö av resp. 23 sept.
1919, 1 aug. samt 28 aug. 1922.
Frihandel (eng. free trade, fr.
libre échange, ty. Freihandel). 1.
Fritt handelsutbyte mellan olika
länder, d. v. s. utan försök av
staten att genom ingripande ge
detsamma en annan karaktär.
Motsats: protektionism. — 2. Full
frihet i näringslivet från varje
slag av offentligt ingripande (jfr
Näringsfrihet). Se vid.
Handelspolitik.
Frihandsteckning, teckning,
utförd efter ögonmått ”på fri
hand”, d. v. s. utan hjälp av
linjal 1. annat instrument.
Friherre (ty. Freiherr, urspr.
en godsinnehavare, som ej var
tjänstskyldig till någon annan
herre), adlig värdighet, i Sverige
införd 1561, då den tilldelades nio
personer, vilka under stora
hög
tidligheter kröntes. Med
värdigheten förenade friherr eskap
utdelades först av Johan III och
senare särskilt frikostigt av
Kristina; samtliga indrogos genom
1680 års reduktion. De voro
för-läningar under skattefrälse (se
Frälse), i vilka F. tillsatte
häradshövdingar. I
riddarhusordningen 1626 bildade F. jämte
grevar det första ståndet. 1923
fun-nos 140 friherrliga ätter
upptagna på Riddarhuset. F. motsvaras i
flera andra länder av baron (se
d. o.). Jfr A d e 1 och
Adelstitlar.
Frihet, Viljans F. 1.
Valfrihet, se Determinism,
Fatalism och Vilja.
Frihet, jämlikhet,
broderskap (fr. Liberté, Égalité,
Fra-ternité), den 2:a och 3:e franska
republikens devis, vilken i andra
länder senare upptagits av
radikala partier, särskilt av
socialisterna. Under den franska
revolutionen antogs devisen Liberté et
Égalité. Sedermera tillfogades
Fraternité, åsyftande folkens
förbrödring.
Frihetsbrev, urkunder, i vilka
medeltidens furstar beviljade
politiska fri- och rättigheter åt alla
sina undersåtar, städer 1. vissa
samhällsklasser 1. ekonomiska och
juridiska privilegier åt städer 1.
korporationer. Ett berömt F. är
Magna Charta (se d. o.).
Frihetsgrad. Mek. En viss, för
sig betraktad punkt har tre F.,
om den är fritt rörlig i rummet,
två, om den är bunden vid en yta.
— Kem. Se G i b b s.
Frihetsmil 1. f r e d s m i 1.
Genom 1569 års adelsprivilegier
voro adelns landbönder ”på en
mil väg när” kring sätesgården
frikallade från utskrivningar i
vanliga fall. Denna mil kallades
F. Befrielsen utsträcktes genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
