Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Fruska Gora—Frykberg
732
delen av året och därigenom blivit
beryktad för sin dåliga väderlek.
Fruska Gora [fru’sjka gå’ra],
skogbevuxen bergskedja, c:a 90
km. lång, i Syrmien, Jugoslavien,
utefter Donaus högra strand
ovanför Theiss’ inflöde. På
sluttningarna vinodling.
Frustuga, se F r u n t i m m e r.
Frustuna, socken i Södermani.
1., jämte Kattnäs pastorat i
Strängnäs stift. Omfattar Gnesta
municipalsamhälle. 2,950 inv. —
NIedeltida kyrka med
valvmålningar; ett praktfullt altarskåp,
utfört i Antwerpen, förvaras nu i
Stat. hist. mus.
Fry [fraj]. 1. Elizabeth
F., f. 1780, d. 1845, engelsk
filan-trop, nedlade ett målmedvetet
och förtjänstfullt arbete på en
förbättrad fångvård både i
England och övriga Europa. — 2. Sir
Edward F., f. 1827, d. 1918,
engelsk rättslärd, domare vid
High Court of justice 1877 samt
lord justice of appeal 1883. F.
var medlem av permanenta
internationella skiljedomstolen i Haag
samt Englands förste delegerade
vid andra fredskonferensen i
Haag 1907. F. deltog i
undersökningskommissionen för
Dogger-bankkonflikten (se D o g g e r
-bank). Utgav juridiska och
teologiska arbeten.
Fryatt [fra’jjat], Charles
Alger non, f. 1872, d. 1916,
engelsk sjökapten. Mars 1915
vägrade F. att lyda stoppsignal från
en tysk U-båt, styrde i stället rakt
på den och rammade den. Juni
1916 tillfångatagen, blev han
avrättad ss. franktirör. Domen
utnyttjades på ententehåll till
våldsamma anklagelser mot
tyskarna, vilka dock vid en
undersökning 1919 vidhöllo domens
rättsliga karaktär.
Fryele, socken i Jönköp. 1.,
jämte Hagshult pastorat i Växjö
stift. 1,090 inv.
Fry’gien, forntida landskap i
v. Mindre Asien, under olika
perioder av växlande utsträckning.
Lykaonien och Galatien utgjorde
urspr. delar av F. Landet fick
sitt namn av frygerna, ett
indoeuropeiskt, med trakerna
närmast besläktat folk, som
omkr. 1200 f. Kr. från
Balkanhalvön övergått till Mindre
Asien. De grundade i sitt nya
hemland ett nationellt rike och
utvecklade en egen kultur, som dock
i hög grad påverkats av den
het-titiska, vid denna tid den
förhärskande i Mindre Asien. Om F:s
äldre historia är nästan intet
bekant, endast ett par
konunganamn, Gordios och Midas, ha
bevarats. I mitten av 600-t. f. Kr.
erövrades F. av kimmerierna (se
d. o.). Sedan dessa inom kort
fördrivits av lydierna, kom landet
under de senare. F. tillhörde
sedermera persernas och Alexander
den stores riken, blev efter den
senares död ett tvistefrö mellan
diadokerna (se d. o.) men
tillerkändes slutligen det
pergame-niska riket (se Pergamon)
och blev slutligen kort efter
Atta-los III:s död (133 f. Kr.)
införlivat med det romerska väldet. —
De frygiska gudomligheterna
samt de orgiastiska kultformer,
varunder dessa dyrkades, vunno
insteg i den grekisk-romerska
världen (se vid. Kybele).
Frygisk mössa, se F r i
hetsmö s s a.
Frykberg, Jard Emil, f.
1862, d. 1923, direktör. F. var
1912 verkst. dir. i
Nationalinsamlingen för pansarbåt (se P a n
-sarbåtsinsamlingen)
samt 1914 initiativtagare till och
en av organisatörerna av
bondetåget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
