Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frälse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Frälse
742
olika slag av frälsejord.
Ypperligt F. bestod av säterier
(huvudgårdar) med deras s. k.
rå- och rörshemman
(hemman inom byns gränser 1.
rågångar) samt för varje säteri en
ladugård (närmaste
underlydande landbogård). Det åtnjöt
fullständig 1. i det närmaste
fullständig befrielse från alla
kronoskatter och besvär. För
allmänt F. utgjordes från gods
inom den s. k. frihetsmilen (från
sätesgården räknat) rusttjänst
och vissa smärre kronoräntor och
i större förläningar därjämte halv
skjutsning och gästning samt
från gods utanför frihetsmilen
dessutom hälften mot skatte vid
utskrivning, skattebevillning,
skjutsning och gästning m. m. I
krigstider beviljade dock adeln
mer än så. I de 1658 erövrade
Skåne, Blekinge, Halland och
Bohuslän motsvarades allmänt F.,
resp, rå- och rörshemman av u t
-s o c k n e, resp, insockne F. 1.
hemman. — Några bestämda
normer för vad adeln kunde fordra
av frälsebönderna som
motprestation för deras friheter fanns ej.
Skattefrälsejordens (se
ovan) bönder skulle deltaga i
kro-noskjuts och inkvartering samt
herredagspenningar lika med
krono och skatte men åtnjöto i
regel andra friheter lika med
frälsehemman. Stundom ställde
adeln dock nästan samma krav på
frälse- och skattefrälsebönderna
som på sitt eget arvegodsfolk, och
klagomål över bondeförtryck
förekomma ofta. — Det
andliga F. tillhör eg. senare
medeltiden, om ock sådana friheter
kunna spåras redan på 1100-t.
Dess grund lades omkr. 1277, dä
alla kyrkans dåv. jordagods helt
befriades från ordinarie
kronoskatter, vilket 1281 och 1305
ut
sträcktes till under mellantiden
tillkomna gods. Även för senare
förvärvat gods erhöll 1. tog sig
kyrkan vanl. F. Klostrens jord
lades i regel under F. genom
särskilda privilegier för vart fall.
Då kyrko- och klosterjorden
under senare medeltiden oerhört
tillväxte, främst genom
donationer, innebar det andliga F. en
stark avkortning av kronans
inkomster. Flera gånger företogos
räfster med reduktion (se d. o.)
av oberättigat F., och i det
statsekonomiska nödläget efter
befrielsekriget indrogs slutligen
enl. riksdagsbeslut i Västerås
1527 all för kyrkans underhåll
överflödig egendom samt all
klosteregendom. Efter 1454 ur privat
ägo kommet gods gick till den
föreg. ägaren 1. hans arvingar,
allt övrigt till kronan. Härigenom
upphörde det andliga F., och
prästerna blevo avlönade statstjänarc.
Det andliga F. bestod däri, att
jordägarna njöto vissa e. o.
inkomster av sina hemman och
landbönder och att dessa befriades
från allm. kronoräntor, gästning
och budkavle, en del kommunala
besvär m. m. — B er g sf r äl s c
i eg. mening, som icke är
identiskt med bergsregalet (se
Bergshantering sp. 1338), torde
kunna räknas frän 1300-t., vid
vars mitt bergsmännen voro
befriade frän gengärden. Deras
krigstjänst, som var organiserad
liksom städernas, torde dock ej
ansetts som motprestation för
F. Under Vasatiden ökades de
i bergsfrälset innefattade
friheterna och tilläts F. att delvis
fortbestå, även om godset
övergick till annat stånd.
Järnbergslagernas F. reducerades 1688,
Sala silvergruvas avskrevs jämte
däremot svarande skyldigheter
1887, Kopparbergs F. bortföll i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
