Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fullmaktsgranskning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Fundament—Funktion
788
ma underfund med”, få reda på;
f u n d e r, knep, listiga planer.
Fundame’nt (lat.
fundame’n-tum, av fu’ndus, botten), grund,
grundval, t. ex. för en maskin;
den del av en byggnad, varigenom
dels dennas vikt, dels i
densamma uppträdande belastningar
överföras på byggnadsgrunden. Se
Grundläggning. —
Fun-d a m e n t a’ 1, grundläggande. —
Fundament a’lavstånd,
avståndet mellan de två punkter,
fundament a’Ipunkter,
på en skala, som läggas till
grund för gradindelningen. På
Celsius’ och Réaumurs
termometrar är F. avståndet mellan
vattnets fryspunkt och kokpunkt.
— Fundament a’Ibas. 1.
Ett ackords verkliga grundton. —
2. Generalbas (se d. o.). — F u n
-d a m e n t a’ 11 a g, se
Grundlag. — Fundament
a’1-stjärnor, ett antal ljusare
stjärnor, vilkas lägen äro
bestämda med stor noggrannhet och
vilka därför kunna nyttjas som
utgångspunkter vid bestämning
av andra stjärnors orter. J. P e
-t e r s har, efter A u w e r s’
arbeten, utgivit en katalog över 925
F. med uppgift om orter och
egenrörelser. — Fundament
a’1-teorem, Algebrans F., den
av G a u s s bevisade satsen, att
varje n-te grads ekvation har n
rötter.
Fundbo, socken i Upps. 1.,
jämte Lagga och östuna pastorat
i Uppsala stift. 1,140 inv. —
Medeltida kyrka med spår av välvt
trätak ovan de på 1400-t. inslagna
tegelvalven.
Funde’ra. 1. (Lat. funda/re, av
fundus, grund, botten),
grundlägga, stifta (1500- och 1600-t.). —
2. (Bildat efter F. 1 av det
dialektiska fundra, av fund, se d. o.),
tänka, grubbla.
Fundy Bay [fo’ndi bej], vik
på Nord-Amerikas ö. kust, mellan
Nova Scotia och New Brunswick.
Omkr. 280 km. lång, 40—80 km.
bred. Bekant för sitt starka
tidvatten (8—20 m.).
Funèbre [fynä’br] (fr., av lat.
fu’nus, begravning), i musiken:
sörjande; t. ex. marche
funèbre, sorgmarsch.
Funge’ra (av lat. fu’ngi,
förrätta), tjänstgöra, vara i gång.
Fu’ngi, F u’ n g i i m p e r
-f e’ c t i, se Svampar.
Fungi’bla föremål (lat. res
fungVbiles), föremål, som sakna
varje individuellt kännemärke,
t. ex. industriella massartiklar,
mynt, penningar.
Funktio’n (av lat. fu’ngi,
förrätta), verksamhet, livsyttring.
— Mat em. Om en storhet, y (den
beroende variabeln), är
beroende av en annan, x (den
oberoende variabeln), på sådant
sätt, att en förändring av x
medför en förändring av y, säges y
vara en F. av x. Ex.: y = x;
x + 1
y =––-y; y = sin x. Känner
’ x— 1’
man ej det exakta uttrycket för
sambandet mellan variablerna,
skriver man y = F(x), y = f(x)
1. d. (se Matematiska
tecken). Som ex. på en F. i generell
mening kan anföras
temperaturens på en viss ort samband med
tiden, vilket samband ej kan ges
matematiskt uttryck men väl
grafiskt åskådliggöras (jfr
Grafisk framställning). —
En F. är e x p 1 i c i t, om den har
formen av en ekvation, löst med
avseende på y, ex. y = f(x) =
Va2— x2; motsatsen är en
implicit F., ex. f (x, y) =
+ y2 — a2 = 0. F. säges vara
en-, resp, flertydig, om mot
ett värde på x svarar ett, resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
