Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrväsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Fysik
812
Kombinerad ljud- och lysboj.
farleder, och hamnfyrar. Med
avseende på sättet för
ljusspridningen talar man om fyrar med
fast sken; blänkfyrar,
med ljusperioder, längre än 2
sek.; blixt - 1. klippfyrar,
med ljusperioder, kortare än 2
sek. och med längre mörka
intervall ; fasta fyrar med
blänk, i vilka skenets intensitet
för en kortare tid plötsligt ökas;
intermittenta fyrar, i
vilka ljuset avbrytes av korta
mörkperioder; växelfyrar,
som omväxlande visa olika färgat
sken, och kombinerade
blänk- och blixtfyrar.
Med avseende på fyrens byggnad
skiljes mellan fyrtorn,
fyrskepp och 1 y s b o j a r. Med
f y r b å k förstås ett på fasta
landet uppfört, större sjömärke
(båk), vilket i mörker tjänstgör
som fyr. Fyrtornen byggas av
natursten, betong 1.
järnkonstruktion. Fyrskeppen äro starkt
bygg
da stålfartyg, förankrade vid
grund ute till havs, där det skulle
ställa sig föi’ dyrt att bygga torn.
De äro numera ofta
själwerkan-de. Lysbojar användas, där
ljusstyrkan ej behöver vara så
stor. Dylika äro ofta försedda
med apparater för avgivande av
ljudsignaler, ss. klockor, sirener
o. d. Ljudsignalering genom
vattnet förekommer liksom även
trådlös elektrisk signalering (jfr
Radiopejling). — Svenska
F. sorterar under Lotsstyrelsen.
1923 funnos i Sverige 1,238 fyrar,
fyrskepp och lysbojar, av vilka
494 tillhörde staten. Antalet
fyrplatser med ständig bevakning
var 82 och antalet fyrskepp 20.
—- Om luftfyrar se
Lufttrafik.
Fysi’k (av grek, fy’sis, natur)
var urspr. detsamma som
naturvetenskap i allmänhet. Dä senare
biologi, kemi och kosmisk F.
(astronomi, meteorologi och
geofysik) avskildes från F., kom
denna att innefatta studiet av de
allmänna naturföreteelserna,
naturkrafterna 1. rättare energin,
energiformerna och
energiomvandlingarna i naturen. I samma
mån som studiet av energin
blivit av betydelse även för de
övriga vetenskapsgrenarna, ha de
fysikaliska arbetsmetoderna och
resultaten kommit till
användning inom dessa vetenskaper, i
kemin ss. fysikalisk kemi, i
biologin inom utvecklingsmekaniken
och fysiologin etc. F. arbetar
framför allt experimentellt. Den
moderna F. fordrar därför högt
utvecklade fysikaliska
apparater. Med stöd av
experimentresultaten uppställas fysikaliska lagar
1. regler i matematisk form, ss.
varande det bästa och mest
precisa uttrycKssättet för desamma.
Matematiska slutledningar föra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
