Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysikus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Fysikus—Fysiologi
814
till nya upplysande, bekräftande
1. kanske motsägande experiment
o. s. v. F:s rent vetenskapliga
undersökning av
naturföreteelserna medför ofta resultat av den
största tekniskt-praktiska
betydelse och användbarhet. F.
brukar indelas i mekanik, akustik,
optik, värmelära samt läran om
magnetism och elektricitet (se
dessa ord). — F y’ s i k e r,
vetenskapsman, som ägnar sig åt fysik.
— F y s i k a’ 1 i s k, tillhörande
fysiken. —
Fysikersamfundet, se Svenska
fysikersamfundet.
Fy’sikus, äldre benämning på
läkare.
Fysilje’ra (av fr. fusil, gevär),
avrätta medelst en gevärssalva.
Jfr Arkebusera.
Fysiognomi’ (av grek, fy’sis,
natur, och gno’me, insikt), nu
föga brukad form för fysionomi.
Fysiografi’ (av grek, fy’sis,
natur, och gra’fein, skriva),
naturbeskrivning.
Fysiografiska sällskapet i
Lund, stiftat 1773 på förslag av
A. J. Retzius, med kungl.
stad-fästelse 1778, hade urspr. till
uppgift Skånes naturvetenskapliga
utforskande men sysslar numera
med alla grenar av
naturvetenskaperna. F. utger Kungl.
fysiografiska sällskapets i Lund
handlingar, vilka ingå i Lunds univ:s
årsskrift.
Fysiokra’ter (av grek, fy’sis,
natur, och kra’tos, kraft) 1.
ekonom i’ster, en krets av
politiker och nationalekonomer i
Frankrike under senare hälften
av 1700-t., vilka ansågo, att
jordbruksnäringen var den verkliga
källan till ett folks rikedom. F.
motsatte sig statsingripande i det
ekonomiska livet, vilket de
ansågo styras till det bästa av
oföränderliga naturlagar (1’ordre
na
turel). Ss. F. räknas bl. a.
Ques-nay, Du Pont de Nemours, V. R.
de Mirabeau och Turgot samt i
Sverige Chydenius. Deras lära,
fysiokrati’ 1. f y s i o k r a
-t i’ s m, är den första
vetenskapligt genomförda
nationalekonomiska teorin. Historiskt framstår
den som en reaktion mot
merkan-tilismens (se d. o.) åsidosättande
av jordbruket för de enl. F.
”sterila” handels- och
industrinäringarna. — Jfr Smith, Adam.
Fysiologi’ (av grek, fy’sis,
natur, och lo’gos, lära),
utforskandet av livsyttringar medelst hjälp
av fysikaliska och kemiska
metoder. F. uppdelas alltefter den
övervägande användningen av
fysik 1. kemi som hjälpvetenskap
uti resp, egentlig F. och f y
-siologisk kemi. Denna
uppdelning, som blev nödvändig på
grund av svårigheten för en
forskare att behärska hela
området, skedde först i slutet av 1800-t.
Till F. räknas ock f a r m a k o
-login (se d. o.). F:s tre
ämnesgrupper äro på intet sätt strängt
skilda från varandra.
Utmärkande för dem alla är, att de i sista
hand grunda sig på försök på
levande organismer, ehuru även
många för F. värdefulla rön
kunna göras på döda djur och växter
(t. ex. genom studiet av de olika
organens sammansättning). Med
hänsyn till studiematerialets
art uppdelas F. i djur- och
växtfysiologi. En i viss
grad självständig gren av F. är
den jämförande F., vilken
från fysiologisk synpunkt syftar
till samma mål som den
jämförande anatomin. — Alldenstund F.
är en experimentell
naturvetenskap, rör den sig endast med
materiella begrepp och betraktar
livet ss. ett resultat av en kedja
kemiska och fysiska företeelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
