Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgade trupper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Färgade trupper—Färggravyr
854
der; det kan genom t. ex. ett
tre-sidigt glasprisma uppdelas i sina
komponenter (se Spektrum)
rött, orange, gult, grönt, blått,
indigo och violett. De röda
ljusstrålarna ha den största
våglängden (c:a 800 milliondels mm.), de
violetta den kortaste (c:a 400
milliondels mm.). Ljus, vars
våglängd är större än 800 milliondels
mm. 1. mindre än 400 milliondels
mm. uppfattas i allm. ej som F.
Homogent 1. enkelt kallas det
ljus, som innehåller strålar av
endast en viss våglängd. S. k.
sammansatta F. uppkomma
därigenom, att ljus av olika våglängd
samtidigt träffa samma ställe av
ögats näthinna. Vitt kan
emellertid uppkomma även genom
samverkan av ett mindre antal
ljussorter än de sju nämnda. Om blott
två enkla 1. sammansatta
samverka till vitt, kallas dessa
varandras komplementfärger; sådana äro t. ex. rött och
blågrönt, orange och blått,
gulgrönt och violett, grönt och
purpur (purpur är sammansatt av
rött och violett). — Hos en F.
skiljer man mellan dess
färgton, dess mättnadsgrad
och dess ljusstyrka.
Färgtonen (färgens kvalitet) beror av
våglängden. Ju mindre vitt, som
tillblandats F., dess mera mättad
är densamma. Ljusstyrkan
avtager i den mån, F. närmar sig
svart. En färgtons olika
variationer med avseende på
mättnadsgrad och ljusstyrka kallas
nyanser 1. schatteringar. Med
tre lämpligt valda F. kan man
framställa alla tänkbara nyanser.
— Sedan länge och i olika syften
ha rött, gult, grönt och blått
betecknats ss. grundfärger 1. ”enkla”
gentemot de övriga i spektrum.
— Ett föremåls F. beror dels på
belysningens art, dels på
föremå
lets förmåga att genomsläppa,
absorbera 1. återkasta vissa
ljussorter. En yta, som företrädesvis
återkastar ljus av 800 milliondels
mm:s våglängd, uppfattas således
som röd. Samma röda yta
absorberar de blåaktiga strålarna.
Genomlysande 1. transparenta
föremål, t. ex. glas,
gelatinplattor, lösningar av vissa kemiska
föreningar, genomsläppa vissa
ljussorter men absorbera andra,
o. s. v. -—• Färgförnimmelsen är
ett psykiskt fenomen, som
huvudsaki. beror på ljusets fysikaliska
beskaffenhet och absorptionen av
vissa ljussorter i själva ögat. —
Jfr Färgsinne.
Färgade trupper,
truppkontingenter av färgade folkslag
under världskriget, särskilt negrer
(i franska armén) och hinduer (i
brittiska).
Färgaryd, socken i Jönköp. 1.,
jämte Långaryd och Femsjö
pastorat i Växjö stift. 2,180 inv.
Färgblindhet, se Färgsinne.
Färgelanda, socken i Älvsb.
1 ., jämte ödeborg pastorat i
Karlstads stift. 3,020 inv. — IF.
ligger Dalslands
folkhögskola, grundad 1905, med
manlig vinter- och kvinnlig
sommarkurs, lanthushållsskola samt
lantmannaskola.
Färggrafik, ett gemensamt
namn på färggravyr (se d. o.),
färgträsnitt (se Träsnitt) och
färglitografi (se Litografi),
d. v. s. gravyrer, träsnitt 1.
litografier, tryckta i flera färger. F.
betecknar sålunda icke någon
grafisk metod i egentlig mening utan
en speciell tryckningsmetod.
Färggravyr, dels en oegentlig
men ofta använd benämning på
alla arter av färggrafik (se d. o.),
dels och rätteligen på en gravyr
(se d. o.), tryckt i flera färger.
— Den egentliga F. är av två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
