Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Förbränningstemperatur - Förbränningsturbin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897 Förbränningstemperatur—Förbränningsturbin 898
HK uppväges vid längre tids
flygning av den större
bränsleförbrukningen och det därigenom
större bränsleförråd, som
flygplanen måste medföra.
Bensinförbrukningen per effektiv HK och
timme var t. ex. för en
Gnöme-motor 0,30—0,35 kg. och för en
fast Daimlermotor 0,21—0,25 kg.
Numera utföras flygmotorerna
oftast som fasta, vattenkylda
motorer. Denna typ har utvecklats
ur automobilmotorn. Den hade
förr en större vikt per HK än den
luftkylda roterande men har
numera ofta, i synnerhet vid större
effektbelopp, en lägre vikt per
HK än denna. Största effekten
hos en vattenkyld flygmotor är
numera 1,000 HK. Cylindrarna
anordnades vid de roterande
motorerna i st järnform, vilket ofta
är förhållandet även vid fasta,
luftkylda motorer. För att få en
riktig tändningsföljd är
cylinderantalet i varje stjärna udda, vanl.
7 1. 9. Två stjärnor kunna
anordnas efter varandra på samma
axel. Fasta vattenkylda motorer
ha 4—6, mera sällan 8 cylindrar
i rad, vanl. anordnade var för sig
1. två och två 1. ock hela raden i
aamma kylmantel. Vid V-formad
ställning av cylindrarna är
cylinderantalet vanl. 8—12. För att
motorn skall bli lätt, fordras högt
varvantal (1,500—3,000 per min.),
men propellerverkningsgraden
blir därvid låg. Vid fasta
motorer med högt varvtal insättes
därför oftast en växel mellan motorn
och propellern. Vid roterande
motorer har även praktiserats att
låta motorn med cylindrarna
rotera åt ett håll och vevaxeln med
propellern åt ett annat. Motorns
varvtal i förhållande till
propelleraxeln kan därigenom hållas
högt, under det propellerns
abso
luta varvtal endast blir hälften
av motorns relativa.
Maskinvikt (inkl, kylare, pumpar
o. a. tillbehör) per effektiv HK.
Stationära dieselmotorer . . 125—250 kg.
Sjödieselmotorer:
på handelsfartyg .... 50—180 „
„ örlogsfartyg .... 40— 85 „
„ torped fartyg .... 20— 30 „
Tändknlemotorer .... 80—120 „
Fotogenmotorer............ 35— 80 „
Bensinbåtmotorer .... 30—140 „
Antomobilmotorer .... 10— 20 „
Lnftskeppsmotorer .... l,s— 3 „
Flygplansmotorer . . . . 0,s— 2,o „
Förbränningstemperatur, den
temperatur, som uppstår vid ett
ämnes förbränning. F. beror på
ämnets förbränningsvärme (se d.
o.), de vid förbränningen
närvarande ämnenas värmekapacitet
samt värmeförlusterna genom
ledning och strålning. Vid
förbränning av väte med den
teoretiskt nödvändiga mängden syrgas
uppstår en temperatur av c:a
2,500°, vid förbränning av termit
(se d. o.) c:a 3,000°.
Förbränningsturbin,
värmemotor, i vilken de vid
förbränning av ett gasformigt 1. flytande
bränsle alstrade
förbränningsgaserna avge sin energi i ett
turbin-hjul. Den första i någon mån
praktiskt användbara F. har
konstruerats av tysken Holzwarth.
Runtom ett turbinhjul (a, se fig.)
äro anordnade ett flertal
förbrän-ningskamrar (ö), försedda med
mot turbinhjulets skovelkrans
vettande munstycken (c). Varje
kammare är försedd med en
luftventil (d), en bränsleventil (e),
en munstycksventil (f) samt ett
elektriskt tändstift. Genom
luftventilen inblåses luft, som spolar
bort de från föregående
förbränning kvarvarande gaserna ur
kammaren. Efter renblåsningen
stänges munstycksventilen, och
kammaren fylles med luft av 1,5
å 2 atm. övertryck. Samtidigt
29. — L e x. IV. Tr. 8. 4. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
