Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Förbränningsmotor
896
tages kylvattnet medelst pump
direkt från sjön, men vid
automo-bilmotorer måste det uppvärmda
kylvattnet återkylas i kylare (se
Automobil sp. 887). Där
vattenbrist råder, användes vid
stationära motorer graderverk (se
d. o.) för vattnets återkylning.
■—- Reglering av varvtalet sker vid
tändkulemotorer vanl. med f r i
-slagsreglering, d. v. s.
bränsletillförseln upphör under
ett 1. ett par varv. Gången blir
härigenom ojämn, och motorn
pendlar omkring det normala
varvantalet. Vid gasmotorer
hålles gasinloppsventilen stängd,
tills varvtalet nedgått till det
normala. Förmånligare är p r e
-cisionsreglering, vid
vilken alla arbetsimpulser inträffa
men med sådan styrka, att
varvtalet vid låg belastning blir
normalt. Härvid kan användas k v a
-litetsreglering, vid vilken
gasens kvalitet (d. v. s.
förhållandet gas: luft) ändras, 1. k v
antitets reglering, vid vilken
gasens kvalitet är konstant men
sammanlagda mängden gas och
luft regleras. Kvantitetsreglering
medför låg kompression och låg
verkningsgrad. Kombinationer av
kvalitets- och kvantitetsreglering
användas även. — Beträffande
ljuddämpning och smörjning se
dessa ord. — Med hänsyn till
bränslet skiljes mellan olika typer
av F. Lysgasmotorer
arbeta med en blandning av lysgas och
luft, i fyrtakt och med
förbränning vid konstant volym. De voro
vanliga i slutet av 1800-t. och
utfördes i allm. liggande med
trunkkolvar och stora svänghjul,
som även tjänstgjorde som
remskivor. Varvantal vanl. 100—300
per min., verkningsgrad 19—27
%. Liknande till utförandet äro
generatorgasmotorer, i
vilka generatorgas (se G as)
för-brännes; verkningsgrad 14—20
%. Masugnsgas samt kolgas från
koks verk tjäna även till bränsle i
gasmotorer på ofta mycket stora
effektbelopp. Verkningsgraden
uppgår till 20 a 24 %. Till
förgasaremotorer räknas
bensinmotorer
(verkningsgrad 19—23 %),
bensolmo-t o r e r (verkningsgrad 22—26
%), spritmotorer
(verkningsgrad 24—30 %) och en del
fotogenmotorer med en
verkningsgrad av 15 a 23 %. Vid dessa
motorer förstoftas och förgasas
bränslet i förgasare (se d. o.),
in-suges jämte luften i cylindern och
förbrännes vid konstant volym.
Förgasarmotorer utföras i allm.
stående; ofta anordnas
cylindrarna i V-form.
Tändkulemotorer n a äro fotogen- 1.
råoljemo-torer, som arbeta i tvåtakt med en
verkningsgrad av 15—23 % vid
ett varvtal av 200—300 per min.
Förbränningen sker vid konstant
volym. De utföras såväl stående
som liggande. Motorer med f ö r
-explosionskammare äro
i huvudsak byggda som tvåtakts
tändkulemotorer men ha bättre
bränsleekonomi. — Au t omo
-bilmotorer arbeta i fyrtakt,
varvantalet är för lastvagnar 700
—1,000 per min., för
personvagnar 1,000—2,500 per min.
Båtmotorer, bland vilka
tvåtakts-motorer ofta förekomma, ha
varvantalet 700—900 per min.
Flygmotorer arbeta alltid i
fyrtakt. De utfördes förr ofta med
roterande, luftkylda cylindrar.
Alera bekanta typer av detta
slag äro Gnömemotorn och Le
Rhönemotorn med en vikt per
effektiv HK av 1,2—1,5 kg.
Största effekten hos roterande motorer
har varit 200 HK. De roterande
motorernas låga vikt per effektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
