Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förstoringsapparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Förstoringsapparat—Försvar
966
t i o’ n, trög avföring, beror
antingen på kraftlöshet hos
tarm-1. bukmusklerna och är då vanl.
smärtfri, a t o n i s k F., 1. på
kramp i tarmen, då den ofta är
förenad med smärtor i vänstra
sidan av underlivet och
exkremen-terna ofta äro avsmalnade 1.
utgöras av små, hårda kulor,
spastisk F. — Kronisk F.
medför till en början mycket
obetydliga symtom. Slutligen
inträder dock allmänt illamående,
som man velat förklara som
förgiftning med exkrementernas
sönderdelningsprodukter
(autoin-toxikation), jämte av F.
framkallad 1. densamma orsakande
tarmkatarr, som ger sig tillkänna
genom periodvis uppträdande
diarréer. Akut F. beror på dietfel,
akut bukhinneinflammation,
mekaniskt hinder, ss. tumör, inklämt
bråck, tarmvred. — Vid kronisk
F. söker man förbättra tillståndet
genom dietförändring. Vid den
spastiska formen böra undvikas
födoämnen, vilka lämna mycket
exkrementer och reta tarmen, vid
den atoniska böra dylika tvärtom
företrädesvis användas. Härtill
kommer behandling med massage,
vattenkurer, tarmsköljning samt
medikamentös behandling. Se vid.
Avföringsmedel.
Förstoringsapparat, se
Kamera. —
Förstoringsglas, se Lins.
Försträckning. Jur. Avtal,
varigenom en person till en
annan överlåter penningar 1.
andra till förbrukning avsedda
föremål mot villkor att
sedermera återbekomma lika mycket
av samma slag och godhet. I
allmänt språkbruk användes, ehuru
oegentligt, ordet lån för F. Enl.
juridisk mening erhåller
för-str äckningstagaren (gäldenären)
äganderätt till det mottagna
(penningar, matvaror o. d.),
under det att låntagaren endast får
nyttjanderätt (till en lånad häst,
bok m. m.). — Terminologin är
icke fullt konsekvent (t. ex.
statens premieobligationslån, lån
från odlingslånefonden). — Med.
I dagligt tal begagnad term, som
användes om skilda åkommor, ss.
muskelbristningar, ledskador m. m.
Förstålning, se G al v an o
-teknik.
Förstånd, användes ofta ss.
likbetydande med allmän
”kunskapsförmåga”, innefattande både
föreställningsverksamhet och
sinnesförnimmelser. I trängre mening
användes F. ss. beteckning endast
för föreställningsverksamhet och
speciellt för den form därav, som
ledes av rent logiska synpunkter
och kan kallas tanfceverksamhet i
ordets egentliga mening, till
skillnad från idéförbindelser av mera
planlös karaktär (jfr
Föreställning). F. blir därvid ofta
likbetydande med förnuft (se
d. o.).
Förstäng 1.
förstäng-stagsegel, trekantigt segel
mellan klyvaren och stagfocken,
på förstängstaget, vilket
stöttar fockmasten förifrån och
ansättes till bogsprötet.
Förstärkning, se
Fotografi sp. 419.
Förstäv, fartygsskrovets
främsta del, utgörande kölens
förlängning framåt och uppåt. F.
kan vara fallande (på
segelfartyg), rak (på ångfartyg) 1.
försedd med ramm (på vissa
ör-logsfartyg). F. tjänar till
fartygets förstärkande och till
fastläggning av bordläggningen
föröver. Jfr Isbrytare.
Försvagning, se Fotografi
sp. 419.
Försvar, laga försvar, se
Lösdrivar e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
