- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IV. Finlay-Gros /
963-964

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försoning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

963

Försoningsdagen—Förstoppning

964

att söka tolka den i F:s
kategorier. Men detta sker på mycket
olika sätt. Hos Paulus intar
försoningstanken en central plats.
Men enl. honom blir Gud icke
försonad L blidkad, utan han
försonar människorna med sig (2
Kor. 5: 19), d. v. s. upptager
dem åter i sin gemenskap,
utplånande ovänskapen å sin sida.
Kristi död får i detta
sammanhang betydelsen av ett av Gud
själv skapat sonande av syndens
skuld (vilken tydligen föreställes
s. a. s. självständig och
existerande utanför Gud). Enl. Anselm
av Canterbury, den förnämste
utformaren av den medeltida
läran om F., har Kristus,
guda-människan, genom sitt lidande
hemburit en gottgörelse
(satis-faktion) åt Guds genom synden
kränkta majestät, och då han
själv icke var skyldig att ge
någon sådan, kommer den i stället
dem till godo, för vilka han dog.
Den lutherska ortodoxin åter
framställer den åskådningen, att
Kristus i sitt lidande på ett
ställföreträdande sätt burit det av
lagen krävda straffet för
människornas synd, varigenom han
för dem utverkat skuldens och
straffets efterskänkande. I stark
motsats till dessa och liknande
”objektiva” försoningsläror har
gång efter annan framställts
läran om en blott ”subjektiv” F.,
enl. vilken Kristi lidande och död,
vilka ss. intet annat uppenbara
hans kärlek till människorna,
äro ägnade att hos dessa
framkalla ånger och genkärlek och
sålunda återförena dem med Gud.

Försoningsdagen, i 3 Mos. 16;

23: 26 ff. omnämnd, för Hesekiel
och Esra ännu obekant judisk
religiös högtid, firad vid det
kyrkliga årets början (om hösten) och
avsedd ss. en rening från under

året begångna försyndelser. F.
blev i den senare judendomen den
förnämsta högtiden. Jfr As ase 1.

Försprångsvinkel, se
Ångmaskin.

Förstagad säges en mast vara,
dä den lutar starkt föröver.

Första kammaren, se
Riksdag.

Förstamajblommans
riksförbund, bildat 1907 på initiativ av
fru Beda Hallberg i Göteborg,
har till ändamål att i olika
landsdelar verka för tuberkulosens
hämmande genom att bestrida
kostnaderna för sjukvård m. m.
åt tuberkulösa personer. Medel
härtill insamlar F. genom
försäljning 1 maj av en liten
konstgjord blomma a 10 öre. F. har en
centralkommitté i Göteborg. 1907
-—23 försåldes över 43 mill.
blommor med en nettovinst av nära 4
mill. kr.

Första öppet vatten, förk.
f. ö. v. Vid F. (eng. pr first
open water, förk. f. o. w.; ty. bei
Eröffnung der Schiffahrt) är en i
de nordiska länderna vanlig
han-delsklausul, som i regel innebär,
att godset skall expedieras, så
snart den ordinarie sjöfarten för
året öppnas. Enl. gällande praxis
har säljaren tre veckors frist.

Försteningar, se Fossil.

Fö’rster, Friedrich
Wilhelm, f. 1869, tysk filosof,
pedagog, 1913 prof, i Wien, 1913—20
i München. F. uppträdde under
världskriget som skarp opponent
mot krigspolitiken och var efter
revolutionen en kort tid Eisners
diplomatiske representant i Bern.
Sina pacifistiska idéer har han
bl. a. framlagt i Mein Kampf
gegen das militaristische und
natio-nalistische Deutschland (1920).

Förster-Nietzsche, se
Nietz-s ch e.

Förstoppning, o b s t i p a -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/4/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free