Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Galder—Galicien
1002
arter, håller eterisk olja av stark
lukt. Ingår i Sv. farm:s
gummi-plåster. Jfr Dy vel st r äck.
Galder, plur. g a 1 d r a r (isl.
galdr, av gala, sjunga), magisk
sång, omtalad i flera éddadikter.
G. synes ha utförts under vissa
ceremonier, som erfordrades för
den med trollsången åsyftade
verkan.
Galdhöpiggen, n. Europas
högsta fjälltopp, på Jotunfjällen,
Norge. 2,468 m. I närheten
fjälltoppen Glittertind, 2,453 m.
Galdos [-då’s], se Pérez
G a 1 d 6 s.
Galea’s, se Segelfartyg.
Gale’ja (av eng. galley), äldre
benämning på galär. — ”Vad
hade min son på galejan att göra”
(d. v. s. varför skulle han blanda
sig i den saken) återgår på det
fr. Que diable allait-il faire dans
cette galère, i Molières komedi
Scapins skälmstycken, ett lån
från Cyrano de Bergerac.
Galeni’t, se Blyglans.
Galenobismuti’t,
blyvis-m u t g 1 a n s, ett sällsynt
mineral, upptäckt i Nordmarks
gruvor. Sammansättning PbBi2S4.
Selenhaltig G., w e i b u 11 i’ t,
förekommer i Falu gruva tills,
med gediget guld.
Gale’nos (lat. Gale’nus), f.
omkr. 131 i Pergamon, d. omkr.
200, en av alla tiders mest
berömda läkare, bosatt i Rom 163
—166. Ryktbar genom sina
lyckade kurer, sin omfattande
lärdom och sin ofantliga, delvis
bevarade produktion icke blott på
medicinens flesta områden utan
även inom filosofin. Mest
betydande var G. som experimentell
fysiolog. Hans anatomi var
baserad på dissektion av djur, och
han drog därav alltför bestämda
slutsatser rörande människan, på
förhand inställda på att visa
all
tings ändamålsenlighet. Enär G.
under hela medeltiden ansågs som
en auktoritet, vilkens satser icke
fingo angripas, blevo dessa ett
hinder för medicinens utveckling
under nära 1,400 år (jfr V e s a
-1 i u s).
Galeo’des, se S k or
pionspindlar.
Galeopithe’cus, se
Päls-fladdrar e.
Galeo’psis, växtsläkte (fam.
Labia’tae), utmärkt av två
kägel-formiga knölar på kronans
underläpp. G. te’trahit, p i p d å (1.
-dån), med röd krona, och G.
specio’sa, hampdå (-dån),
med gul och violett krona, äro
vanliga ogräs.
Galeo’tti, Vincenzo, f. 1733,
d. 1816, italiensk balettmästare,
1775 kallad till Köpenhamn, den
danska balettkonstens
grundläg-gare. Han komponerade ett stort
antal baletter, byggda på en
genomgående dramatisk handling,
vilka blevo av stor betydelse för
hela konstartens utveckling (jfr
Balett sp. 1015 f.).
Gale’rius, Cajus G. V a 1 e
-rius Maximianus, d. 311,
romersk kejsare. Efter militär
karriär utnämndes G. av
Diocle-tianus till underkejsare och blev
vid dennes avgång 305 Orientens
över kejsare. G. var en rå natur
och bekämpade grymt de kristna.
Galfrid, d. 1154, walesisk
krö-nikeskrivare, efter födelseorten
även kallad Geoffrey of
Monmouth. Se Bretonska
romanerna sp. 547.
Galgenfrist (ty., av Galgen,
galge, och Frist, uppskov), eg.
”uppskov med hängningen”;
uppskjutande av något obehagligt. —
Galgfysionomi’,
skurkutseende. — Galghu’mor,
förtvivlans munterhet.
Gali’cien (sp. Galicia), spanskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
