Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Galiléen
1004
Galiléen. Landskap vid Magdala.
landskap i n.v. delen av
Pyre-neiska halvön, omfattande
provinserna Coruna, Logo, Orense
och Pontevedra. 29,150 kvkm.
2,123,500 inv. G., som nästan
fullständigt undgick moriskt välde,
tillhörde efter 700-t. dels
Astu-rien, dels Kastilien.
Galiléen (hebr. Gali’1, ”krets”,
”område”), på enstaka ställen i
G. T. (bl. a. 1 Kon. 9: 11) och
framför allt i senjudisk och
ur-kristen litteratur använd
beteckning för nordligaste delen av
Väst-Jordanlandet (berglandet n.
om Jisreelsslätten). Sydligare
delen av G., N e d r e G., som
kännetecknas av en öppen och
omväxlande natur, genomlöpes av flera
bergssträckor från v. till ö., av
vilka den högsta (högsta punkten
1,073 m.) bildar gräns mot
övre G., som utgör en förgrening
av Libanonmassivet. Högsta
punkten, Djermak, ung. 20 km.
n.v. om Gennesarets sjö, når
en höjd av 1,199 m. ö. h.
•— Av de gamla israeliterna
aldrig fullständigt erövrat, fick
G., särskilt i sina n. delar, lida
under Israels rikes krig med
Damaskus (jfr 1 Kon. 15: 20; 2
Kon. 14: 25), varpå slutligen
734 f. Kr. Tiglatpileser III intog
denna landsända och förde
invånarna bort till Assyrien (2 Kon.
15: 29), därvid säkerligen också,
liksom senare Sargon i Samaria
(2 Kon. 17: 24 ff.), i stället
dit-sändande folk från andra delar
av sitt välde (av denna och
ytterligare folkblandning är sannolikt
uttrycket ”hedningarnas område”
i Jes. 9: 1 att härleda). Under
tiden efter fångenskapen bosatte
sig icke så få judar i G. Mot
slutet av 100-t. f. Kr. torde G.
därpå, liksom tidigare Samarien,
ha erövrats av mackabéerna,
varvid dess invånare tvingats att
antaga judendomen. Därefter
delar det i stort sett Judéens
öden (under Her odes’ söner hade
det dock för en längre tid egen
regent; se Herodes).
Huvudort var vid början av vår
tideräkning Sippori’n (nu Safuri’je),
ung. 5 km. n. om Nasaret,
sedermera det av Herodes Antipas
uppbyggda Tiberias (se d. o.). •—
G: s frihetsälskande befolkning
företog flera våldsamma
resningar, senast 66—67 mot romarna.
Från G. räknade bl. a. zeloterna
(se Judas från Galiléen)
sitt upphov. Av de stränga judar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
