Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaskälla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Gaskälla—Gassendi
1090
er med ansiktsskyddet (tyska och
franska typen) 1. bäres på bröstet
(engelsk ”box-respirator”).
Anordningar enl. gasmaskprincipen
(enkla tygmasker, indränkta med
saltlösningar) ha även använts
till skydd för hästar och hundar.
Hästens ögon kunna lämnas utan
skydd. — Efter världskriget har
särskilt i Storbritannien och För.
Stat, mycket arbete nedlagts på
förberedelser av en stor
utveckling av den kemiska krigföringen
samt fullkomnandet av
skyddsmedlen häremot. Inom
amerikanska armén utgör The
Chemical Warfare Service ett
självständigt vapen sedan 1920. På
Wash-ingtonkonferensen ingicks 1922
en överenskommelse att under
krig kvävande 1. giftiga gaser ej
skola användas, men detta synes
ej ha inverkat på ett fortsatt
arbete på ev. användning av
kemiska stridsmedel i ett framtida
krig.
Gaskälla. 1. Utströmning av
gaser av organiskt ursprung
(kolväten, svavelväte, kolsyra m. fl.).
Berömda äro de förr brinnande
kolvätekällorna vid Baku (se
Bergolja sp. 1328). Särskilt i
Nord-Amerika har
naturgasen fått stor praktisk betydelse
som ett billigt bränsle för
industrin. Kolvätekällor
förekomma även i Sverige (Skåne). ■—- 2.
Gasvulkan. Rämna i
vulkanisk mark, varur utströmma
vattenånga 1. andra, vanl. heta,
gaser. Utströmningsställen för
huvudsakligast vattenånga
benämnas fumaroler och
förekomma talrikt i Italien (se Bor) och
på Nya Zeeland. Svavelångor,
svavelväte och svavelsyrlighet
framtränga ur solfatarer
(Italien, Island, Nya Zeeland),
kolsyra ur mofetter. Av de
senare äro ”Hundgrottan” vid
Neapel och ”Dödsdalen” på Java
de mest bekanta. Jfr V u 1 k a n.
Gaskök, se Gasverk sp. 1106.
Gasmask, se G a s k r i g.
Gasmotor, se
Förbränningsmotor sp. 895.
Gasmätare, se ill. till
Gasverk sp. 1099 och 1102.
Gasnavi’der, se G h a s n a vi
-der.
Gasoli’n, produkt, erhållen vid
destillation av bergolja. G. kallas
stundom petroleumeter
(jfr Bergolja sp. 1334—35)
och har spec. vikt 0,65—0,67,
kokpunkt 40°— 80° C.
Gasolja, produkt, erhållen vid
destillation av bergolja. G. kokar
mellan 40° och 120° C. och kan
alltså anses som en blandning av
gasolin och motorbensin.
Gasome’ter, apparat för
uppsamling och förvaring av gaser.
Gaspa’rri, P i e t r o, f. 1852,
kardinal. G. har ss.
statssekreterare sedan 1914 lett den påvliga
diplomatin och verkat för den
kanoniska rättens kodifikation.
Gaspa’ry, Adolf, f. 1849, d.
1892, tysk litteraturhistoriker,
prof, i Breslau, har författat en
ypperlig Geschichte der
italieni-schen Literatur (2 bd, 1885—88,
ofullb.).
Gasprojektil, se G a s k r i g.
Gassani’der, kristen arabisk
furstesläkt i Syrien, härskade på
500-t. över stora områden vid
ökenranden. De voro östromerska
rikets vasaller och gränsskydd
mot araberna, tills de 635
krossades av Muhammeds efterföljare.
Gasse’ndi, Pierre, f. 1592,
d. 1655, fransk filosof. Påverkad
av Galilei, hävdade G. en strängt
mekanisk naturförklaring och
anslöt sig till den grekiska
atomi-stiken (se d. o.), närmast i den
gestalt, den erhållit hos
epiku-reismen (se d. o.), dock under
35. — L e x. IV. Tr. 5. 5. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
