Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaständare - Gastäthet - Gasverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Gaständare—Gasverk
1094
Ugn med horisontala retorter. Tvär- och längdsektion. Retorterna, R, upphettas
genom förbränning av gas, alstrad av gasgeneratorn, G, som fylles med en del
av den glödande koks, som utrakas ur retorterna. Rökgaserna genomgå
rekupera-torn, Rk, som förvärmer den i bredvidliggande kanaler uppstigande
förbrännings-luften, och utgå genom skorstenskanalen S.
Gaständare, se
Tändappa-r a t.
Gastäthet, se Specifik
vikt och Molekyl.
Gasverk, industriellt verk med
uppgift att förse ett samhälle
med lys-, kok- och värmegas. —
Historik. De första praktiska
försöken med lysgasframställning
utfördes 1785 av holländaren
Minckels. I England
framställdes 1792 av Mur do c k en
praktiskt användbar lysgas. Hans
lärjunge Samuel Clegg, f.
1781, d. 1861, fullkomnade G. med
allehanda reningsanläggningar.
1815 patenterade han den första
gasmätaren, och 1814 tändes
genom honom den första
gasbelysningen i London. I Sverige
infördes gasbelysning i Göteborg 1846;
i Sthlm 1853. G:s uppgift var
urspr. att producera gas till
be-lysningsändamål’ men under
1800-t:s senare hälft började G. att
även leverera kokgas. Under
1900-t. har elektriciteten som
belys-ningsmedel alltmer utträngt
gasen, som i gengäld funnit allt
större användning inom hushåll och
industri. Samtidigt har koksen,
som tidigare var en relativt
värdelös biprodukt, blivit en för G.
mycket viktig faktor, vid större,
moderna verk jämbördig med
gasen. — Som råmaterial
ifråga-komma stenkol, koks, olja, torv
och ved. De stenkol, som
användas, äro gas - 1. kokskol, som
vid upphettning till c:a 1,000°
skola ge en viss mängd gas med
tillräckligt högt värmevärde och
därjämte en säljbar koks. Ett
ton gaskol ger 60—74 % koks och
330—350 kbm. gas (+ 15° C.);
ett ton kokskol 74—82 % koks
och 290—320 kbm. gas. Ur de i
kolet ingående harts- och
humusämnena bildas kolväten, av
vilka en del vid lägre temperatur
kondenseras till tjära. Sveriges
behov av gaskol tillgodoses från
England, främst från
Durham-distriktet med skeppningsorterna
Newcastle, Sunderland och
Midd-lesbrough. Även
Yorkshire-distriktet har gaskol av hög
kvalitet. I Mellan-Europa finnas
förstklassiga koks- och gaskol,
i Saar, Westfalen, Sachsen och
Schlesien. Vid framställning av
gas med hög ljusstyrka användas
ss. tillsatskol australiska
cannel-kol och skotska skifferkol. Se vid.
Stenkol. — Framställning av
gasen. Upphettas ett gaskol i
slutet rum, börjar det mjukna och
sintra ihop vid 250—300°. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
