Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasverk - Gasvulkan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Gasvulkan—Gata
1110
städer, där förbrukningen per inv.
och år är 350 kbm. Prisrelationen
mellan de per ton kol utvunna
produkterna var 1923 i Sverige:
gas 55—60 %, koks 30—35 %,
tjära 3—4 %, ammoniak 2—3 %,
bensol 2—3 %.
Gasvulkan, se Gaskälla 2.
Gat, en av filistéernas fem
huvudstäder, omtalad framför
allt på en mängd ställen i
Sam.-böckerna i G. T. (1 Sam. 5:8 f.,
17: 4, 52, 21: 11 ff. m. fl.). Av
G. T:s uppgifter synes framgå,
att G. legat i närheten av Ekron.
Det närmare läget är icke känt.
Ga’ta, Sierra de G.,
bergskedja i v. Spanien, i ö.
sammanhängande med Sierra de Gredos,
i v. med Serra da Estrella. V.
delen, Pena de Francia, höjer sig
över 1,700 m. ö. h.
Gata, trafikled i städer och
tätare bebyggda samhällen. H u
-vudgator ha stor
trafikkapacitet; de måste upptaga även den
genomgående snabba trafiken
mellan de olika stadsdelarna och
mellan stadens centrum och
förorterna. Bostadsgator äro
inlagda mellan huvudgatorna och
upptaga endast smärre trafik.
Med hänsyn till den trafik, de
skilda delarna av en G. äro
avsedda att betjäna, uppdelas den i
kör- och gångbanor, stundom även
velociped- och ridbanor, särskilt
avgränsat område för spårväg
samt vid mera monumentala G.
alléer med promenadvägar,
planteringar o. d. Gatubredden
bestämmes i första hand med
hänsyn till storleken och arten av den
trafik, som kommer att framgå
över densamma. Huvudgatornas
bredd växlar mellan 20 och 100
m., under det att de rena
bostadsgatorna kunna göras betydligt
smalare (6—15 m.). För att
en G. ej skall bli för mörk, göres
den numera ej smalare än största
hushöjden vid G. För avledande
av dagvattnet förses körbanan
med en viss överhöjning på
mitten, s. k. b o m b e r i n g,
växlande mellan 0—6 % av
körbane-bredden, beroende på
gatubelägg-ningen och G:s lutning.
Gångbanorna förses med en lutning av 2
å 4 % från husväggen mot
körbanan. — Gatläggning. På grund
av den tunga och intensiva trafik,
för vilken en G. utsättes, förses
den med en bärkraftig och
slitstark beläggning. Härtill
användes fältsten (kullersten), tuktad
sten, smågatsten, polygonalsten,
makadam, tjärmakadam, asfalt,
betong, träkubb och klinker av
olika slag. Den särskilt i
småstäder vanliga fältstenen
un-dantränges alltmer av jämnare
beläggningar. I Sverige har
härvid tuktad sten med
paral-lellepipedisk form kommit till
allmän användning. Den sättes
liksom fältstenen i en
sandbädd. Beläggningen är dyr i
anläggning men blir på grund av
stor livslängd och ringa
underhållskostnad mycket ekonomisk.
På senare tid har den tuktade
stenen i stor utsträckning ersatts
av billigare smågatsten,
huggen sten i kubi sk form med 8
å 10 cm:s sida. Stenarna sättas i
en sandbädd, utbredd på ett vältat
bär lager av makadam, 1. ock på
betong och ordnas ofta i
bågfor-miga rader 1. mönster.
Polygonalsten med oregelbundna
sidor sättes liksom smågatstenen
i bågformiga rader och användes,
Birger Jarls gata, s. om Stureplan,
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
