- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IV. Finlay-Gros /
1111-1112

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasvulkan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1111

Gata

1112

Valhallavägen, Stockholm.

då det är fråga om billigare
stenläggning. De stensatta G. ha alla
olägenheten, att trafiken
åstadkommer ett i hög grad störande
buller.
Makadambeläggningen, som består av
sammanpackad makadam, mellan
vilkens stenar nedvältes sand, är
billig i anläggning men tarvar
mycket underhåll. Då den
dessutom är ohygienisk på grund av
dammbildningen, har det blivit
alltmer vanligt att förbättra
makadambeläggningen genom
yt-tjärning 1. genom indränkning,
resp, impregnering, av
makadamen med tjära, innan den
nedvältes. Beläggningen blir
härigenom vattentät och hållbarare
samt dammbindande. Bland andra
metoder att göra makadamgatan
mera hållbar och binda
gatudammet märkes Rocmacmetoden, vid
vilken en väl blandad massa av
natronvattenglas, socker och
kolsyrad kalk samt krossad
kalksten binder makadamen.
Asfaltbeläggningen utgöres av ett
c:a 7 cm. tjockt lager av asfalt
utbrett på en c:a 20 cm. tjock

bädd av mager betong.
Beläggningen hör till de dyraste men
användes mycket i utlandet på
grund av sina ljuddämpande och
hygieniska egenskaper. Vid b e
-tongbeläggning gjutes på
en relativt mager betongplatta av
15 å 20 cm:s tjocklek ett tunnare
lager fet betong. Betonggatorna
fordra ett absolut fast underlag,
i annat fall spricka de lätt
sönder. Vid användande av t r ä
-k u b b, vanl. av furu, ställes
denna på ända på en betongbädd,
varefter mellan kubbarna gjutes
cement. Ovanpå kubbarna strös
ett lager grus, som småningom
av trafiken nedpressas i träet.
Beläggningen är dyrare än
asfaltbeläggning men användes likväl
mycket (t. ex. i London,
Petro-grad), då den är ljuddämpande i
högre grad än asfaltbeläggningen
och dessutom aldrig blir hal.
K1 i n k e r av hårdbränt tegel
användes som beläggning i
körbanorna i n. Tyskland, Holland
och Nord-Amerika. Fogarna
utfyllas med sand och asfalttjära.
— Gångbanorna beläggas med

Fr. y. Folygonalsten. — Smågatsten i mönster. — Gångbana med betongplattor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/4/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free