Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geffroy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Geffroy—Gehör
1130
och lät 1888 i Deutsche
Rundschau offentliggöra dennes
dagbok 1870, som framställde
motsättningen mellan Fredrik och
Bismarck i den tyska riksfrågan.
Bismarck, som häri såg ett
angrepp av gamla liberala
motståndare lät med Vilhelm II :s
tillstånd utfärda en förklaring, vari
dagbokens äkthet betvivlades,
samt ställa G. under åtal. G.
frikändes. Bismarcks i detta
sammanhang gjorda förstuckna
angrepp på Fredrik torde dock ha
varit av betydelse för brytningen
med Vilhelm II.
Geffroy [jäfroa’]. 1.
Ma-thieu Auguste G., f. 1820, d.
1895, fransk historiker. Av G:s
omfångsrika och mångsidiga
forskning ägnades en stor del åt
Skandinavien, som han förutom
i specialarbeten som Gustave III
et la cour de France (1867)
skildrade i den av V. Duruy redigerade
Histoire Universelle. — 2.
Gustave G., f. 1855, fransk
konstskriftställare och
romanförfattare, var en ivrig förkämpe för de
realistiska och impressionistiska
riktningarna under 1800-t :s
senare del. Bland hans verk märkes
La vie artistique (8 bd 1892—
1903).
Gefion [ge’vjån], nordisk
gudinna, härskar enl. Snorre över
dem, som dö som jungfrur. Kung
Gylfe i Sverige gav G. ett
plogland jord, vilket hon med ett
spann oxar plöjde loss och drog
ut i havet; det blev Själland, och
där landstycket legat bildades
Mälaren. Urspr. torde G. ha varit
en fruktbarhetsgudinna av
vaner-nas ätt, nära besläktad med
Freja.
Gefundenes Fre’ssen [-[ge-fo’n-],-] {+[ge-
fo’n-],+} ty., ”hittad mat”, något,
som kommer väl till pass.
Gegenbaur [ge’-], Karl, f.
1826, d. 1903, tysk zoolog,
ana-tom, prof, i Jena 1858, i
Heidelberg 1873, utgav viktiga studier
över lägre havsdjurs och andra
ryggradslösa djurs byggnad,
utveckling och systematik. Med
arbetet Vergleichende Anatomie
(1859) inleddes G:s omfattande
och betydelsefulla studier över
ryggradsdjurens morfologi och
jämförande anatomi. G. utgav
bl. a. handböckerna Anatomie
des Menschen (1883) och
Anatomie der Wirbeltiere (1898) samt
tidskriften Morpholog isches
Jahr-buch.
Geger [ge’-], se Albaner.
v. Gegerfelt, Vilhelm, f.
1844, d. 1920, landskapsmålare,
studerade först i Düsseldorf men
flyttade 1872 över till Paris, där
han utvecklades till en av de
första svenska representanterna
för det finstämda franska
fri-luftsmåleriet. Hans
landskaps-studier från denna tid äga en fin
och frisk ton. Senare blev hans
konst mera konventionell.
Geheim [geha’jm], ty., hemlig.
Ordet ingick i ett flertal nu
avskaffade titlar i Tyskland och
Ryssland. I Danmark hette
rådet 1670—1770
Gehejmekon-seilen och 1772—-1866
Ge-hejmestatsraadet. Där
bestå ännu titlarna G e h e j m
e-konferensraad och G
e-hejmeetatsraad.
Gehe’nna, se Helvete.
Gehö’r (ty., hörsel),
musikaliskt G., förmågan att urskilja
olika toner, är av skiftande
natur hos skilda individer. Absolut
G. är förmågan att uppfatta en
tons absoluta tonhöjd och är
ofta en medfödd egenskap hos
mycket musikaliska individer
men är ingen osviklig mätare av
den musikaliska begåvningen. Det
kan, åtminstone delvis (för vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
