Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geffroy ... - Geijer - 1. Erik Gustav Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Geibel—Geijer
1132
Erik Gustav Geijer. Målning av J. G.
Sandberg.
instrument 1. tonhöjder),
förvärvas.
Geibel [ga’j-], Emanuel, f.
1815, d. 1884, tysk skald, 1852—
69 prof, i tysk litteratur i
München, i vars litterära värld han
intog en central ställning. G:s
dikter utmärka sig för äkthet i
känslan och stor
formfulländning; de utgöra text till ett stort
antal sånger.
Geijer, svensk släkt,
härstammande från en österrikisk
bergsman, Kristoffer G.,
som 1620 inkallades till Sverige
av Gustav II Adolf för
bergsbrukets upphjälpande. Hans sonson
Bengt Gustav G., f. 1682, d.
1746, grundade Uddeholms bolag
och är stamfar för alla nu
levande grenar av släkten samt för
de adliga ätterna v. Geijer och
af Gei j erstam. 1. Erik
Gustav G., f. 1783, d. 1847,
historiker, skald, filosof,
kompositör, politiker. Född i ett burget
värmländskt bruksägarhem,
Ran-säter, tog han därifrån med sig
intryck av ett lyckligt familjeliv
och en oberörd, allvarlig natur. I
Uppsala studerade han
huvudsaki. historia och filosofi,
infördes av Höjer i den nya
idealistiska tyska filosofin och vann
redan 1803 Sv. akad:s stora
pris för ett Äreminne öfver Sten
Sture d. ä. Gjorde 1809—10 en
resa till England, som gav honom
nya intryck och närde hans
verklighetssinne. Hemkommen bildade
han 1811 Götiska förbundet (se d.
o.) för att uppliva våra förfäder
”göternas frihetsanda, mannamod
och redliga sinne”. I förbundets
tidskrift Iduna (från 1811)
offentliggjorde G. sina epokgörande
dikter med nordiska motiv, främst
Vikingen och O dalbonden, vilka
med förut okänd trohet, färg, liv
och stämning ge bilder ur vår
äldsta historia och i
nationellt-moraliskt syfte teckna stora
grundtyper av svenskt sinnelag,
som på samma gång ge uttryck
åt väsentliga drag i G: s egen
personlighet, hans ungdomligt
svärmiska längtan och bragdlystnad,
hans kärva rättframhet. Till sin
livsuppfattning romantiker och
idealist, vilket framgår av hans
samtida djupt religiösa
filosofiska skriftställarskap (Om
inbill-ningsgåfvan, IS 10, Om falsk och
sann upplysning, 1811, Thorild,
1820), stod G. dock självständig
mot den svenska nyromantiska
skolan. Härtill bidrog hans
verk-lighetskära kynne, utvecklat
genom studiet av svensk historia och
svensk natur. Det framträder även
i en så romantisk dikt som den
folkviseartade Den lilla
kolargos-sen (1814), tillkommen då han
likväl närmade sig det
fosforis-tiska lägret, särskilt Atterbom,
och trädde in för romantikens, i
någon mån även Heliga alliansens
politiska och historiska idéer.
Prof, i historia i Uppsala 1817,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
