Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gevärshantverkare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Gevärshantverkare—Ghasnavider
1230
En G. är vanl. konstruerad som
en cylinder av gjutjärn med
urtagningar i godset, som
åstadkomma lämplig söndersprängning.
Vikt 400—500 gr., därav 10—15
% sprängämne.
Gevärshantverkare, vid
arméns truppförband fast anställt
manskap, som tjänstgör ss.
biträde vid handvapenvården.
Gex [jäkks], arrondissement i
dep. Ain, Frankrike. G. utgör en
del av det gamla P ay s de G.,
fordom tillhörande hertigdömet
Savojen, 1601 förenat med
Frankrike. 1815 övergick en del av
området till Schweiz. Därvid
flyttades tullgränsen så, att
områdets ekonomiska enhet bevarades.
Det ingick jämte Haute-Savoie i
de ”fria zoner”, som varit
föremål för speciella
överenskommelser mellan Schweiz och
Frankrike.
Geysir [ge’j-], se Ge j ser.
Géza [ge’sa] 1. G e i s a, 972—
97 konung av Ungern (se d. o.).
GezeTius, svensk släkt,
härstammande från gården Gesala i
Romfartuna skn. Bland dess
medlemmar märkas tre biskopar i
Finland. 1. Johannes G. d. ä., f.
1615, d. 1690, prof, i Dorpat 1641,
kyrkoherde i St. Skedvi i
Dalarna 1645, generalsuperintendent
i Livland 1660, biskop i Åbo 1664
och ss. sådan en mycket
framstående befrämjare av den andliga
odlingen i Finland, verksam
genom täta visitationer och
utgivande av läroböcker, utgångna
från eget pappersbruk och
tryckeri. — 2. Johannes G. d. y.,
f. 1647, d. 1718, den föreg:s son.
prof, i Åbo 1675, superintendent i
Ingermanland 1681, sin faders
efterträdare ss. biskop i Åbo 1690,
nitisk stiftschef, lärd orientalist,
känd framför allt ss. fullföljare
av det stora, av fadern planlagda
och påbörjade ”Gezeliernas
bibelverk” (den sv. bibeltexten med
förklaringar), av vilket
emellertid blott N. T. utkom under hans
livstid (1711—13). — 3.
Johannes G. den yngste, f.
1686, d. 1733, den föreg:s son,
prof, i Åbo 1710, biskop i Borgå
1721, slutförde det av farfadern
påbörjade bibelverket (G. T.
utkom 1724—28).
Gezelle [gesä’lle], Gu i do,
f. 1830, d. 1899, flamländsk
diktare, verkade som präst och lärare
i klosterskolor i Väst-Flandern
och utgav flera diktsamlingar,
präglade av katolsk religiositet
och omedelbar natur känsla; han
räknas som en av den flamländska
litteraturens störste diktare
under 1800-t.
Ghada’mes, R h a d a’ m e s,
oas i n.v. Fezzan, ital. Libyen.
Omkring G: s berömda, rikligt
flödande källa ligga vidsträckta
trädgårdar (60,000 dadelpalmer).
Viktigt rastställe för karavaner.
Lämningar av en urgammal
kultur. C:a 7,000 inv., mest berber.
Gharbfje, egyptisk provins i
Nildeltat v. om Damiette. 6,570
kvkm. 1,600,000 inv.
Ghardaia, stad i oasen
Beni-Mzab i territoriet Ghardaia, s.
Algeriet. C:a 10,000 inv.
Gha’sa, se G a z a.
Ghase’1, en från den arabiska
lyriken stammande konstfull
diktform, där ett 1. flera ord ur
den första versen vanl. upprepas
i diktens följande rimrader.
Ghasnavi’der, en turkisk
muhammedansk furstesläkt, som
re-siderade i Ghasna i Afghanistan
och utdog 1186. På 900-t.
utsträckte G. sitt välde mot ö. och
härskade under Mahmud den
store (d. 1030) över länderna
från n.v. Främre Indien till
Persien, men detta välde upplöstes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
