Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Getsläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Getto—Gevärsgranat
1228
vit färg, i regel hos båda könen
svärdformigt böjda horn, rik
hårbeklädnad, 35—75 kg. levande
vikt samt 200—300 kg.
mjölkavkastning per år. På senare år
ha införts utländska raser, av
vilka märkas de varandra
mycket lika, från Schweiz
härstammande Saanen- och
Appenzellra-serna. Saanengeten (namnet
ofta begagnat för bägge dessa
raser) kännetecknas av vit färg,
hornlöshet, mjuk och elastisk
hud, tät, korthårig,
sidenglänsande hårrem, ädelt huvud, långa,
något nedhängande öron, stort
bröstdjup, välställda bogar,
kraftiga, brett ställda framben,
välformat juver, 80—85 cm. mankhöjd,
50 kg. lev. vikt hos getter samt en
mjölkavkastning av 650—800 1.
per år.
Getto [ge’-], se Ghetto.
Gettysburg [ge’ttisbog], stad
i Pennsylvania, För. Stat. 4,000
inv. Vid G. segrade i ett blodigt
slag nordstaternas trupper över
en sydstatsarmé 1863.
Getväppling, se Anthyllis.
Getz [ge-], Bernhard, f.
1850, d. 1901, norsk rättslärd,
1876 prof, i Kristiania, 1889
riksadvokat. G. var en av sin tids
främsta kriminalister och
utövade ss. lärare och juridisk förf,
stort inflytande. Den norska
straffprocesslagen av 1887 och
strafflagen av 1902 äro
huvudsaki. hans verk. Under sina sista
år sysslade G. med utarbetandet
av förslag till ny civilprocesslag.
Getå, hållplats (med hamn- och
lastageplats) på statsbanelinjen
Järna—Mjölby inom Kvillinge
skn, östergötl. 1.
Geulincx [gö’links], Arnold,
f. 1623, d. 1669, holländsk
filosof. G. utbildade den s. k.
ockasionalismen, enl.
vilken Gud vid varje särskilt
till
fälle, occa’sio, då så påfordras,
ingriper ss. förmedlande princip
i och för tillblivelse av en
växelverkan mellan kroppen ss. en
rent materiell och själen ss. en
rent andlig princip.
Ge’um, växtsläkte (fam.
Rosa’-ceae), örter med parbladigt
delade blad. G. urba/num, n e j 1 i k
-r o t, med gula och G. rivaTe,
humleblomster 1. f å r
-k u m m e r, med rödbruna
blommor äro allmänna i Sverige.
Geuser [gö’-], se Gueuser.
Gevaert [chefa’rt],
Fran-cois Auguste, f. 1828, d.
1908, belgisk musiklärd och
tonsättare, skrev ett flertal operor
(Quentin Durvard, uppf. bl. a.
i Sthlm 1865). Han vann dock
främst rykte som en lärd och ofta
skarpsinnig musikskriftställare.
Utgav en utmärkt lärobok i
instrumentation samt flera arbeten
om antikens och medeltidens
musikhistoria.
Geva’ldiger (ty. Gewaltiger,
profoss), före 1850 namn på
poliskonstapel. —
Fånggevaldi-g e r, se Fångtransport sp.
S28.
Gewandhauskonserter
[geva’ nthaos-], sedan 1781 uti
Leipzig regelbundet givna
orkester-konserter, benämnda efter den
byggnad, Gewandhaus, i
vilken de först höllos. G., som
vunnit högt anseende, ha dirigerats
av bl. a. Mendelssohn, Nikisch
och (f. n.) Furtwängler.
Gevär, se Handeldvapen.
Gevärsfaktori, fabrik för
tillverkning av gevär, kulsprutor
m. fl. lättare eldvapen (se Karl
Gustavs s f a d s
gevärsfaktori).
Gevärsgranat,
handgranatlik-nande projektil, som avskjutes
medelst
granatutskjutningsappa-rat påsatt vanligt infanterigevär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
