Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glostorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1327
Glukos—Glycerius
1328
stilart, i vilken den dramatiska
handlingen genom stora
körsce-ner, orkesterrecitativ och en
förenklad sångsats vann naturligare
och sannare uttryck. G:s
reformoperor vunno från 1774 insteg i
Paris, där de segerrikt bestodo
kampen med den italienska
operan. Till Sverige nådde Orfeus
1773 och efterföljdes snart av fyra
av de andra reformoperorna.
Glukos [-å’s], se Socker.
Glumiflo’rae, växtordning,
tillhörande Monocotyledo’neae och
omfattande Cypera’ceae och
Grami’neae.
Glumslöv, socken i Malmöh. 1.,
pastorat i Lunds stift. 1,050 inv.
Gluntarne, diktcykel av G.
Wennerberg (se d. o.). Glunt
(gosse) är ett uppländskt
dialektord, som i den wennerbergska
kamratkretsen användes om O.
Beronius, vilken brukade sjunga
en bondvisa, där detta ord
förekom.
Glu’ten (lat. glu’ten, lim), en
klibbig, vanl. grågul massa, som
återstår, när vetemjöl knådas till
deg och utsättes för rinnande
vatten, vilket upplöser de lösliga
ämnena och bortför stärkelsen. G. är
en blandning av äggviteämnen,
huvudsaki. g 1 i a d i n och g
luten i n, vilka orsaka degens
plas-ticitet. Jfr Aleuronkorn. —
Glutenbröd, bakat av G.,
användes vid sockersjuka. — G 1
u-t e n f o d e r, se Majs.
Gluttsnäppa, se Snäppor.
Glyce’ria, se Mannagräs.
Glyceri’der, glycerinets estrar.
Glycerin kan med syror bilda tre
slags estrar, en neutral och två
basiska. De viktigaste G. äro
fet-terna (se Fett).
GIyceri’n (av grek. glyky’s,
söt), propenylalkohol, C3H5(OH)3,
en sött smakande, tjockflytande,
färg- och luktlös vätska. Den är
hygroskopisk och lättlöslig i
vatten. Kokpunkt 290°, spec. v.
1,265. G., som upptäcktes 1779 av
Scheele, är en i den organiska
naturen synnerligen utbredd
förening, vilken förekommer i fett
(se d. o.). G. erhålles genom
fett-arters sönderdelning med
svavelsyra 1. överhettad vattenånga vid
stearinfabrikation och genom
fet-ternas förtvålning med kali-1.
na-tronlut vid såp- och
tvåltillverkning. Det sålunda erhållna råa
G. renas genom destillation. Små
mängder G. uppstå vid
alkoholjäsning, varför G. ingår i alla
alko-holhaltiga, odestillerade drycker.
G. användes till framställning av
nitroglycerin (se d. o.). På grund
av dess hygroskopiska egenskaper
användes G. som tillsats till
stämpelfärger och kopiebläck samt vid
fabrikation av hektografmassa,
tryckfärg och vissa färgämnen. G.
begagnas till smörj- och tätmedel
vid frysmaskiner på grund av sin
mycket låga stelningstemperatur.
I läkekonsten användes G. till
salvor, kosmetiska medel, piller,
stolpiller, som avförande
lavemang m. m. — Genom
destillation av glycerin med
vattenab-sorberande medel, t. ex. surt
kaliumsulfat, avspjälkas 2
molekyler vatten, och den omättade
alde-hy den a k r o 1 e i n, CH2 = CH •
CHO, uppstår. Den är en färglös
vätska med skarp,
genomträngan-dé lukt och uppstår bl. a. vid
ofullständig förbränning av fett
(”stekos”).
Glycerinfosforsyra,
C3H5-(OH) 2OPO (OH) 2, en tvåbasisk
syra, som erhålles vid inverkan av
fosforpentoxid på glycerin. G.
ingår i lecitin (se d. o.).
Glyce’rius, västromersk
kejsare 473—74, uppsattes av
bur-gundkonungen Gundobad och
fördrevs av Julius Nepos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
