Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glycin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Glycin—Glykosider
1330
Glyci’n, se Glykokoll.
Glyci’ne, se Wistaria
si-n e n s i s.
Glyci’nium (av grek. glyky’s,
söt), se Beryllium.
Glü’cksburg, da. Glücks- 1.
Lyksborg, slott i prov.
Schles-wig-Holstein, Preussen, byggdes
för en dansk hertig Hans d. y. av
Sönderborg (färdigt 1587) och
innehades till 1825 av
linjen Slesvig-Holstein-Sönderborg-Glücksburg, varefter slottet
jämte titeln hertig av G. gavs åt
Fredrik VI: s svåger Vilhelm,
f. 1785, d. 1831, vars ättlingar nu
inneha detsamma. Med Vilhelms
son Kristian (IX) kom den
glücksburgska grenen av
olden-burgska huset på danska tronen.
Glü’ckstadt, danska
finansmän, se Landmansbanken.
Glycyrrhi’za, se
Lakrits-r o t.
Glykogen (av grek. glyky’s,
söt, och ge’nein, alstra), ett
amorft, färg- och smaklöst
pul-verformigt kolhydrat, som vid
hydrolys bildar glykos. Påvisades
av C. Bernard i levern, där det
anhopas som reserv för att med
blodet i form av druvsocker
tillföras de olika organen. Minskas i
levern vid hunger. Finnes också i
musklerna och andra vävnader. G.
är en synnerligen viktig kraft
-och värmekälla för kroppen. G. är
inom växtriket funnet bland
svamparna.
Glykokoll (av grek. glyky’s,
söt, och ko’lla, lim), glyci’n,
aminoättiksyra, CH2NH2•
COOH, en aminosyra, som
erhål-les vid kokning av lim med
utspädd svavelsyra 1. barytvatten
samt vid sönder delning av
hippur-syra med saltsyra. G. är ett vitt,
kristalliniskt, sött smakande, i
vatten lättlösligt ämne. G. an-
Slottet Glücksburg.
vändes som framkallare i
foto-grafin.
Glykol (av grek. glyky’s, söt),
etylenalkohol, C2H4(OH)2, en
två-värd alkohol, som först
framställdes av Würtz 1856 ur
etylen-bromid. G. är en tjockflytande
vätska med kokpunkt 197°.
Glykos [-å’s], se Socker.
Glykosami’n, ett aminoderivat
av d-glykos (se Socker), vars
saltsyrade salt erhålles vid
kokning av kitin med saltsyra.
Glykosider (av grek. glyky’s,
söt), huvudsaki. i växtriket
förekommande ämnen, vilka vid
hydrolys spjälkas i socker (oftast
glykos) och andra föreningar
(aglykoner). Äglykonerna äro
vanl. fenolderivat; dock
förekomma även xanton- och
flavonför-eningar, bensaldehyd, senapsolja,
indoxyl m. fl. Spjälkning av G.
kan ske vid upphettning med
utspädda syror 1. med tillhjälp av
enzymer, ss. emulsin i
bittermandel och myrosin i senapsfrön.
Bland de viktigaste G. märkas:
AmygdaHn i bittermandel,
spjälkas i glykos, bensaldehyd och
cyanväte. S a 1 i c i’ n, som
erhålles ur barken av vissa pil- och
poppelarter, sönderdelas i glykos
och saligen. K o n i f e r i’ n
förekommer i barrträdens kambial-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
