Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1401
Gotland
1402
Gotland. Kustlandskap n. om Visby.
minnen är G. mycket besökt av
turister. — Gotlands län
lyder judiciellt under Svea
hovrätt och omfattar G:s n. och
G:s s. domsaga, vardera ett
tingslag, samt staden Visby.
Administrativt indelas länet i två
fögderier och sex
landsfiskals-distrikt. I kyrkligt avseende
bildar G. eget stift, Visby stift. —
G:s vapen är i blått fält ett
Ag-nus Dei i silver med nimbus i guld.
— Om dialekterna se Folkmål.
— Historia. Redan under yngre
stenåldern var G. befolkat. Man
har bl. a. funnit en större boplats
från denna period i grottan Stora
Förvar på Stora Karlsö. G: s
djurliv var då rikare än nu (bl. a.
funnos älg och vildsvin). Under
bronsåldern blev G. mer befolkat,
och under järnåldern synes
t. o. m. överbefolkning ha
inträtt. G: s invånare, g u t a r n a,
en nordgermansk stam, voro trol.
släkt med götarna och goterna.
De senares urhem förlägges av
många till G. Enl. Gutasagan (se
d. o.) har även en utvandring
skett från G. till Dünatrakten.
Under järnåldern synas gutarna
ha utvecklats till ett handelsfolk,
ty från de första årh. e. Kr. ha
talrika fynd av romerska mynt
(särskilt denarer) gjorts på ön. Om
G:s kultur under
folkvandrings-och särskilt under vikingatiden
vittna talrika fornfynd och
forn-lämningar (se nedan
Kulturminnen). Då blev G. icke blott
centrum för östersjöhandeln, utan
även den viktigaste stationen på
en av svenskarna öppnad
handelsväg mellan Orienten och v.
Europa. Särskilt livlig var handeln
med Ryssland, och i Novgorod
hade gutarna på 1000-t. ett eget
handelsfaktori Gutenhof. Även
till England och Norge utsträckte
de sina färder. Redan på 800-t.
synes G. ha stått under
sveakonungens överhöghet, och enl.
Gutasagan hade gutarna
förbundit sig att till denne erlägga en
årlig tribut, som skulle avhämtas av
dennes sändebud på huvudtinget,
Gutnaltinget, vid Roma. G.
förblev dock en självständig
republik, som styrdes av egna domare
och hade en egen lag
(Gotlandslagen). Hedendomen, vars kult på
G. upprätthållits av
”sjudsällskap”, avlöstes på 1000-t. av
kristendomen till stor del på grund
av Olof den heliges ingripande.
Till 1100-t:s slut hade hela öns
befolkning deltagit i handeln,
som var särskilt livlig med de
hedniska finska och baltiska
folkstammarna, men efter denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
