Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1403
Gotland
1404
T. v. De tyska Gotlandsfararnas sigill.
— T. h. De gutniska Visbyborgarnas
sigill.
börjar handeln alltmer
koncentreras till den av tyska köpmän
befolkade stad, Visby, som
uppstått vid den gamla kult- och
handelsplatsen Vi. Konkurrensen
ödeläde landsbefolkningens
handel, och i ett krig mot Visbybor
-garna led den ett nederlag 1288.
Även Visby gick snart tillbaka,
och handeln drogs till andra
östersjöstäder. Snart gick även G:s
självständighet under. Valdemar
Atterdag av Danmark besegrade
en gotländsk bondehär utanför
Visby 1361 och intog staden. G.
erövrades från danskarna 1394 av
vitalianerna (se d. o.) men
befriades 1398 av Tyska Orden från
dessa sjörövare. 1407 återfick
unionsdrottningen Margareta det
nu utarmade G., där hennes
efterträdare Erik av Pommern 1437
efter sin avsättning bosatte sig.
ön kom sedan ss. län till de
danska Axelssönerna (se Tott).
Gustav Vasa sökte förgäves återtaga
G., som i Stettinfreden 1571
formellt avstods till Danmark.
Genom Brömsebrofreden 1645
återförenades G. med Sverige. Det
har sedan utsatts för en dansk
invasion 1675—79 och en kortvarig
rysk 1808. Under 1800-t. har G.
genomgått en lugn utveckling,
som medfört ett visst välstånd
hos befolkningen. —
Kulturminnen. Talrika fornlämningar och
fynd vittna om G:s kultur under
förhistorisk tid. Såväl från
sten
ålder som bronsålder finnas
många lämningar på ön — från
den senare perioden förskriva sig
bl. a. en rad ståtliga gravrösen,
vanliga i kusttrakterna, och
skeppssättningar —, men framför
allt är järnåldern G:s
glansperiod. Fynden från förromersk
och romersk järnålder äro
rikare än i något annat
landskap; bland de fasta
fornlämningar na från romersk järnålder
märkas stora gravfält,
husgrunder (s. k. kämpagravar, se d. o.)
och bygdeborgar (se d. o.). Även
från vikingatiden äro fynden
mycket rika; framför allt stora
samlingar av silvermynt men även
smycken och vapen äro funna.
Hu-vudsakl. från denna tid äro de för
G. karaktäristiska bildstenarna,
över döda resta kalkstenshällar,
prydda med ornament och figurer
i låg relief. Ett stort antal
sådana finnas på ön, härrörande från
olika perioder; till de märkligaste
höra stenarna i Ardre (6 st.), i
Stenkyrka och T j ängvide (se
dessa ord). Liksom runstenarna
gripa de delvis över i kristen
tid. — Under medeltiden
framvisar G. en främst till
arkitektur och skulptur knuten
konstutveckling, som knappast har
motstycke i något svenskt
landskap. Den gotländska konsten är
märklig såväl genom sin starkt
Gotländsk bildsten. Ardrestenen n:r 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
