Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gradbeteckning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1425
Gradbeteckning—Graffito
1426
vilken är det viktigaste medlet
att uttrycka resultatet av de
fotografiska processerna. Med
växande belysning får man först
långsamt stigande svärtning
(underexponering), därpå hastigare,
någorlunda jämnt
(normalexponering), så åter långsammare
stigning (överexponering) och efter
ett maximum avtagande
(solari-sation).
Gradbeteckning, på uniform
(livplagg, kappa, huvudbonad)
anbragta tecken för olika
tjänste-grader. Se U n i f o r m.
Grade’rverk. 1. Anordning för
indunstning av saltlösningar. G.
består av en ställning av resvirke,
i vilken risknippor uppläggas på
stänger. Saltlösningen, som
ned-sipprar genom riset, mötes på
vägen av en luftström, varigenom
avdunstningen påskyndas och
svår lösliga ämnen avskiljas. — 2.
Anordning för återkylning av
kondensvatten från ångmaskiner
1. kylvatten från
förbränningsmotorer. Kylningen sker genom att
vattnet i finfördelad form
kommer i direkt beröring med luften.
Gradmejsel, rak, bred mejsel
för bearbetning av järn 1.
metaller.
Gradmätning, se G e o d e s i.
Gradsax, handsax med en
klippningsbredd av högst 1 m.,
användes för klippning av raka
remsor av papper, bleckplåt o. d.
Gradskiva, instrument för
uppmätning och avsättning av
vinklar.
Gradsåg, handsåg, vars blad
efter hela längden är infattat i
handtaget, som föres med båda
händerna.
Gradua’lavhandling,
disputa-tionsavhandling för vinnande av
doktorsgrad (se
Disputation).
Graduale (av lat. gra’dus,
[trapp-]steg), den i katolska
mässan på årets flesta sön- och
helgdagar efter episteln följande
korta växelsången. Sitt namn har G.
fått därav, att den i äldre tider
intonerades av kantorn på
trappan till föreläsningspulpeten. I
svenska kyrkan benämnes den på
motsvarande punkt i högmässan
av församlingen sjungna sången
gradualpsalm. — G. kallas
i katolska kyrkan också den bok,
som innehåller melodierna till de
vid mässan sjungna sångerna.
Gradua’lsystemet, se Arv.
Graf, Urs, f. omkr. 1485, d.
1527 1. 1528, schweizisk konstnär,
utförde bl. a. guldsmedsarbeten
samt träsnitt med
landsknekts-motiv men även kopparstick och
den tidigast daterade etsning (se
d. o.), som är känd.
Graff, Anton, f. 1736, d.
1813, schweizisk målare, verksam
i Tyskland, huvudsaki. i Dresden.
G. målade särskilt porträtt, i
vilka han på ett friskt och
omedelbart sätt och med sund
borgerlig uppfattning gav uttryck åt
tidens klassicistiska strävanden.
Graffito, plur. g r a f f i’ t i
(av ital. graffiare, skrapa,
krafsa), en från den klassiska
arkeologin härrörande beteckning
på en med spetsigt föremål (kniv,
griffel e. d.) inristad vägginskrift.
Med G. böra sålunda ej
sammanblandas de s. k. d i p i n t i, som
äro målade med pensel. I
Pompeji förekomma båda slagen
av inskrifter synnerligen talrikt
och äro av det mest skiftande
innehåll, valupprop, annonser,
citat från klassiska författare,
erotiska utgjutelser, kvickheter
m. m. För kännedomen om det
forntida livet i staden ha dessa
inskrifter varit av stor betydelse.
-—- Med G. avses även en inristad
teckning på metallföremål, en hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
