Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gradbeteckning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1427
Graffman—Grafit
1428
grekerna vanlig teknik, som
övertogs av etruskerna (se d. o. sp.
1239). — Jfr Sgraffito.
Graffman, Karl Samuel, f.
1802, d. 1842, målare och
tecknare, lärjunge till K. J. Fahlcrantz.
G. besökte 1830 Skottland och
hämtade därifrån motiv till sina
romantiska landskapsmålningar;
även från de sista åren av hans
liv, då han var sinnessjuk,
härröra landskapsteckningar i tusch
av högt konstnärligt värde.
Grafi’k, gr a’fisk konst
(av grek. gra’fein, rista, teckna),
gemensamt namn på de
konstnärliga reproduktionstekniker, vid
vilka teckningen på en graverad
1. på annat sätt behandlad plåt
1. platta mångfaldigas genom
avtryck, vanl. på papper. G:s
huvudarter äro djuptrycket
gravyr (se d. o.), högtrycket
träsnitt (se d. o.) och plantrycket
litografi (se d. o.). —
Gra’-f i k e r, utövare av G.
Grafisk framställning,
återgivande i bild av sifferuppgifter
etc. genom geometriska storheter,
linjer och ytor (diagram) 1.
genom olika färger, markering av
punkter 1. linjer o. d. på kartor
(kartogram). För
åstadkommande av ett diagram begagnar
man sig vanl. av ett
koordinatsystem (se d. o.), i vilket talen
(talparen) framställas ss.
punkter; dessa markeras sedan genom
sina (ev. som staplar tecknade)
ordinator (se
Bostadsfrågan sp. 395), förbindas genom
räta linjer (se
Bostadsfråga n sp. 399) 1. kurvor (se
Dödlighetsstatistik sp. 637)
etc. På samma sätt framställes
en funktion av en variabel ss. en
kurva. I en självregistrerande
temperaturmätare, termograf,
tecknas temperaturförloppet som
en kurva, där tiden är abskissa
(i remsans längdriktning) och
temperaturvärdet ordinata. —
Vid populär G. brukar man
representera t. ex. olika arméers
storlek genom soldater (i resp,
länders uniform), vilkas längd står
i proportion till arméernas
numerär, alkoholförbrukningen per
individ i olika länder genom
brännvinsglas, vilkas höjd är
proportionell mot den konsumerade
kvantiteten alkohol etc. — Jfr
Nivåkurva och
Stereo-g r a m.
Grafi’t (av grek. gra’fein,
skriva) 1. blyerts, mjukt,
svart, avfärgande mineral,
bestående av kol. Spec. v. 1,9—2,3. G.
förbrinner först vid c:a 800° C.
och angripes ej av syror. Av en
blandning av kaliumklorat och
salpetersyra oxideras G. först till
grafitsyra, sedan till
mellit-syra. — G. förekommer i fjälliga
1. strukturlösa massor i olika
bergarter och kan ha uppkommit
såväl genom omvandling av
organisk substans som genom
reaktioner mellan oorganiska ämnen.
Betydande fyndigheter finnas i
Böhmen, Steiermark, Bayern, n.
Italien, Cumberland i England,
Sibirien (bl. a. Batugol), Ceylon
och Nord-Amerika. I Sverige har
G. anträffats inom flera
gnejsområden samt i stora mängder i
lep-tit nära Vittangi i Jukkasjärvi
skn, dock ingenstädes av sådan
renhet, att den hittills kunnat
utnyttjas. — G. finner mångsidig
användning, bl. a. till blyertsstift,
deglar, färgämnen,
elektrodmaterial och smörjmedel. — Genom
upphettning av kol 1. antracit i
elektrisk ugn har amerikanen
E. G. Acheson lyckats framställa
en mycket ren G., som med fördel
användes till elektroder och i
smörjmedel (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
