Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grafologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1431
Grågås—Grahame-White
1432
författare, kyrkoherde i Umeå
1835, led. av Sv. akad. 1839. G. är
en typisk efterromantiker, i vars
dikter det elegiskt-sentimentala
inslaget överväger; hans
viktigaste arbeten äro Skaldeförsök (2
saml., 1826 och 1832) och Sånger
från Norrland (1841 och 1848). G.
skrev även en förtjänstfull
biografi över sin svärfader F. M.
Franzén. — 2. F r i t h i o f G., f.
1827, d. 1883, den föreg:s son,
kyrkoherde i Klara förs., Sthlm
1866, överhovpredikant 1872,
ordensbiskop 1880. G. vann 1861
Sv. akad:s stora pris för dikten
Fjell-lappen; hans Dikter, vilka
ha övervägande religiös prägel,
utgåvos 1884 av C. D. af Wirsén.
— 3. T h y r a G., f. Boklund,
f. 1864, textilkonstnärinna,
grundade 1897 egen textilateljé, som
f. å. övertogs av Nordiska
kompaniet, där den stod under G:s
ledning till 1922, då hon åter
öppnade egen affär; har verkat för
textilkonstens utveckling, särskilt i
fråga om heminredningar. — 4.
Erik G., f. 1872, son till G. 2,
överste vid Norrbottens
regemente. G. deltog med utmärkelse i
inbördeskriget i Finland 1918,
medverkade ss. brigadchef vid vita
arméns stormning av Tammerfors
och tjänstgjorde sedan ss.
stabs-chef vid v. armén.
Grågås, Grågås, namn på
en isländsk lagsamling,
bestående av två omfattande
pergamentshandskrifter från 1200-t.:
Konungsbök och Staöarholsbök
(båda nu i Köpenhamn), vilka
delvis innehålla samma stoff,
delvis komplettera varandra. G. hör
till de fullständigaste och
intressantaste av de nordiska
lagböckerna från medeltiden och har
även stort kulturhistoriskt värde.
— G. betecknade urspr. en norsk
lagbok, som tillskrevs Magnus
den gode omkr. 1040, men på
grund av en omkr. 1600
uppkommen missuppfattning
överflyttades namnet på de isländska
fri-statslagarna.
Graham [gre’øm]. 1. Se
M o n t r o s e. — 2. George G.,
f. 1675, d. 1751, engelsk ur- och
instrumentmakare, uppfann 1722
kvicksilverpendeln och för sin tid
utmärkta astronomiska
instrument. G. studerade även
jordmagnetismen och upptäckte de
dagliga variationerna i
deklina-tionen. — 3. Sir James G.,
f. 1792, d. 1861, brittisk politiker.
G. var medlem av flera
ministärer och framträdde särskilt i
striderna för parlamentsreformen
1832 och tullreformen 1846. Hans
åtgärd att (1844) skatta sig
kännedom om italienska
revolutions-planer genom att hemligen låta
öppna Mazzinis korrespondens
väckte mycken ovilja. — 4.
Thomas G., f. 1805, d. 1869, engelsk
kemist, prof, i Glasgow och
London, direktör för Englands
myntverk. G. uppfann metoden att
skilja kolloider och kristalloider
medelst dialys (se d. o.) och
utförde ett flertal undersökningar
över gasers och vätskors diffusion.
Grahambröd [gre’om-],
uppkallat efter amerikanske
vegetarianen Sylvester Graham,
f. 1794, d. 1851, bröd av sammalet
vetemjöl, användes med förkärlek
av vegetarianer och stundom av
sockersjuka. Verkar något
avförande, är något vitaminrikare och
mindre kolhydrathaltigt än bröd
av siktat mjöl.
Grahame-White [gre’om
oa’jt], C 1 a u d e, f. 1879, engelsk
flygare och flygplanskonstruktör,
vann 1910 Gordon Bennettpriset
och grundade Grahame-White
Aviation Co. G. blev 1915
över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
