Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grahams land ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1435
Gramineae—Grammatik
1436
Gramineae. 1. översta delen av
bladslida med snärp (sk) av två Z’oa-arter.
— 2. Småax av vete med skärmfjäll
(a) och blomfjäll (b).
uttryckta i gram, som angivas av
ett ämnes ekvivalentvikt (se d.
o.), atomvikt, molekylvikt (se
Molekyl) 1. summan av
atomvikterna hos en ion (se
Disso-c i a t i o n). En gramekvivalent
och en grammolekyl av det
en-basiska klorvätet HC1 äro båda
lika med 36,5 gr., under det att
en grammolekyl av den tvåbasiska
svavelsyran H2SO4 utgöres av 98
gr. och en gramekvivalent av 49
gr., d. v. s. halva värdet. En
gr am-ion klor är 35,5 gr. och en
gram-ion sulfat-ion 96 gr.
Grami’neae, gräs, växtfamilj,
tillhörande Monocotyledo’neae
och utmärkt av ledad, vanl.
ihålig stam (”strå”), smala blad
med snärp samt nakna blommor,
vilka, skyddade av högblad, sitta
samlade i småax (se fig.), som
själva bilda ax 1. vippor.
Högbladen, agnarna, äro av två
slag: de nedersta i vart småax,
vilka äro tomma, kallas
skärmfjäll, de övriga, i vars veck
blommorna sitta, kallas
blomfjäll. Pollinationen sker hos
korsbefruktare med vindens hjälp
(”rågen ryker”). Frukten är
nöt-liknande, fröt har en stärkelserik,
vanl. mjölig frövita. C:a 4,000
arter, som bilda en väsentlig del
av växttäcket över hela jorden
(ss. ängar, stäpper, savanner).
De flesta äro örter, några förve-
dade (ss. bamburör). Till G. höra
människans viktigaste
kulturväxter, sädesslagen, vidare
sockerröret och en otalig
mängd foderväxter. Några G.
användas till pappersfabrikation
(se S t i p a).
Gramkalori’, se
Kalori-m e t r i.
Gra’mmagräs, se B o u t e
-1 o u a.
Grammati’k (av lat.
gramma’-tica, av grek, grammatike’, eg.
läran om skrivtecken 1. om
litteratur) 1. språklära är en
systematisk framställning av
(ljud) språket. Man skiljer på
allmän G., som avhandlar
språket ss. uttryck för allmänt
mänskliga själsföreteelser, och
speciell G., som sysslar med någon
bestämd samfundsgrupps språk
(t. ex. urnor disk, svensk,
stockholmskans G.). Varje språk kan
grammatiskt behandlas på
företrädesvis tre sätt:
deskriptiv G. beskriver blott det
faktiska, normativ G. åsyftar
därutöver att ge regler till
efterföljd, historisk G. studerar
den successiva utvecklingen av
språkets byggnad. Som en form av
den sista kan jämförande G.
betraktas, varvid flera språk
sammanställas i språkhistoriens
tjänst. — G. har indelats på flera
sätt. Sedan långt tillbaka skiljer
man på ljudlära,
formlära och syntax (se d. o.).
Formlära i vidaste mening
omfattar då både
ordbildnings-lära och böjningslära
(flexionslära). Man har av ålder
utgått från den yttre
språkformen. Om man utgår från det
innehåll, som i språket skall
uttryckas, får man begreppet
betydelselära; men detta kan då
ej lämpligen sidoordnas med nyss
nämnda tre avdelningar utan
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
