Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1473
Gravvård
1474
Fr. v. Grekisk gravstele. 400-t. f. Kr. — Romersk gravsten. Augustus’ tid. —
Valdemarskorset, Visby.
nan till den rikt bildsmyckade
sarkofagen. Den nordiska
forntidens gravhögar och gravrösen
(se d. o.) samt bildstenar med
mytologiska och episka
framställningar, runstenar och osirade
bautastenar (se Runsten,
Bautasten och M e n h i r)
äro de till formen enklaste G. I
kristen tid tillkommo
korsforma-de stående gravvårdar, t. ex. de
rikt skulpterade stenkorsen på
Irland, som ha efterföljare i
Sverige i de gotländska ringkorsen,
t. ex. Valdemarskorset, Visby,
1360-t., samt korsmärkta stående
1. liggande gravstenar, t. ex. de i
Västergötland vanliga s. k.
lilje-stenarna från 1200-t. Ur
sarkofagtypen utbildades sådana
monument som Eskilstunakistan (se
Eskilstuna sp. 1187) från
omkr. 1050 och ”Olof Skötkonungs
grav” på Husaby kyrkogård,
Västergötland, från 1125—50. Inne i
kyrkorna begrovos under den
tidigare medeltiden endast särskilt
47. — L e x. IV. Tr. 28. 5. 24.
högtstående personer, ofta under
G. i form av en tumba (se d. o.)
med den dödes bild i sten 1. brons
på översidan. Särskilt i England
äro sådana figurprydda G.
vanliga (se ill. till Engelsk konst
sp. 1027 f.). Bland senare rikt
skulptursmyckade monument av
denna typ kunna nämnas Filip
den djärves i Dijon av Claus
Sluter (se ill. till d. o.), fullbordat
1411 av Claus de Werwe, och
Frans II :s i Nantes av Michel
Colombe (se ill. till d. o.), 1502—
07. Stundom utmärktes graven
"Olof Skötkonungs grav.” Husaby,
Västergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
