Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravskick - Gravstickel - Gravsänka - Gravtäcke - Gravvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1471
Gravstickel—Gravvård
1472
Gravstickel.
som de hedniska voro under de
första kristna årh. den vanligaste
gravformen. Även gravbyggnader
förekomma under fornkristen tid,
ss. Teoderiks gravmonument i
Ravenna (se d. o.). I Norden äro
de första kristna gravarna av
samma typ som vikingatidens,
men de samlas nu kring kyrkan,
och kyrkogården (se d. o.) blir
de kristnas egentliga
begravningsplats. Den
sarkofagliknan-de, ovan jord synliga kistan av
Eskilstunamonumentets typ (se
Eskilstuna sp. 1187)
förekommer på 1000-t., men vanl.
blir nu endast lockhällen synlig
ovan jord, och slutligen utmärkes
graven blott av en stående 1.
liggande gravvård (se d. o.). Mot det
urspr. i den kristna kyrkan
rådande förbudet mot begravning
inne i kyrkan bröt man ganska
snart. Under medeltiden, men
även i nyare tid lades graven ofta
i kyrkan, vanl. under golvet,
stundom i ett gravkor (se d. o.)
i kyrkan 1. på kyrkogården.
Begravning i kyrkan 1. i gravkor
var förbehållet de förnäma, men
fr. o. m. 1800-t., delvis tidigare,
ha även dessas gravar förlagts till
kyrkogården. I modern tid har
denna flyttats utanför det
egentliga stadsområdet. Under de
senaste decennierna har
eldbegäng-elsen börjat återupptagas med
gravsättning av askurnan på
kyrkogården L i columbarier i
kyrkorna. Jfr Gravvård,
Kyrkogård och L i k b e
-g ä n g e 1 s e.
Gravstickel är ett stålverktyg
med skarp spets och kort
träskaft, som användes vid gravering
(se d. o.). Kopparstick (se d. o.)
utföres eg. uteslutande med G.
Jfr S t i c k e 1.
Gravsänka, se Förkastning.
Gravtäcke. Under medeltiden
brukade man i kyrkorna på
högtidsdagar lägga dyrbara täcken
över förnäma personers gravar,
framför allt på helgongravar. Ett
dylikt täcke från Holmger
Knutssons (se denne) grav i Skoklosters
kyrka är ännu bevarat (sedan
1703 i Stat. hist. mus.). Täcket,
broderat på 1400-t., framställer
Holmgers bild och vapen samt har
en inskrift, skildrande Holmgers
dygder och järtecken vid graven.
Arbetet är, åtminstone delvis,
utfört av nunnorna i Skokloster.
Gravvård 1.
gravmonument är ett minnesmärke, som
anger, var den dödes kropp 1.
aska gravsatts (se
Gravskick). Både grav och G. äro
stenåldersfolkens dolmen, dös,
gånggrift och hällkisita (se dessa
ord), konstlösa motsvarigheter
till de högre kulturernas
pyramid, mastaba, stupa, klippgrav,
kupolgrav, mausoleum,
columba-rium och katakomb (se dessa ord),
allt olika former av
gravbyggnader (se Gravskick). Andra
gravmonument äro
utvecklingsformer av likkistan, ss.
sarkofagen (se d. o.) och askkistan, ofta
i husform 1. i sarkofagform med
den dödes bild i relief på en sida
1. i friskulptur på locket. Bland
G. i egentlig mening märkes den
främst i Grekland förekommande
stelen (se d. o.), en stående sten
med den dödes namn samt —
senare — bildframställning i relief.
På romerska stående gravstenar
funnos ofta porträttreliefer 1.
-byster jämte inskrifter. Utefter
de antika städernas gravgator
finnas f. ö. gravminnesmärken av
olika typer, från den enklare ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
