Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gregorius av Tours ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1489
Gregorius av Tours—Greifswald
1490
han redan från början
målmedvetet för stärkande av kyrkans
makt. Under hans rådgivartid
utfärdades sålunda bl. a. 1059 av en
romersk synod ett dekret, enl.
vilket påvevalet överflyttades från
kejsare och adel till
kardinalkollegiet (se Kardinal). Vidare
ingicks förbund med normanderna
i Syd-Italien, vilka mottogo stora
områden ss. län av påvestolen,
och med patarenerna (se d. o.).
Ss. påve fullföljde G.
reformpartiets program genom upprepande
(1074) av de redan på tidigare
synoder utfärdade förbuden mot
simoni (se d. o.) och mot
prästernas äktenskap (jfr Celibat).
1075 upptog han den länge
förberedda striden, med den tyska
kejsarmakten (se
Investitur-st riden). Den verkliga segern
blev väl icke G. beskärd, men han
hade tydligt angivit målet för
sina efterföljare: att ej blott
befria kyrkan utan göra denna, och
spec. påven, till statens
behärska-re. Även i sin politik gentemot
andra länder än Tyskland leddes
G. av samma idéer, ehuru han
här (spec. gentemot Frankrike
och England) icke vågade gå så
bröstgänges tillväga. Sin
myndighet inom kyrkan ådagalade han
genom att med åsidosättande av
andra instanser själv ingripa
reglerande. 1080 och 1081
uppmanade han sålunda skriftligen Inge
d. ä. och Hallsten att sända
biskopar och präster till Rom för
att avlägga rapport och mottaga
instruktioner. Under G:s tid
infördes även en ordnad
legatinsti-tution (se Legat). — 3. G. IX,
f. omkr. 1145, d. 1241, av
grev-lig släkt, brorson till
Innocen-tius III, 1198 kardinaldiakon,
1206 kardinalbiskop av Ostia,
under namnet U g o 1 i n o bekant
från franciskanordens (se d. o.
sp. 453) historiä, 1227 påve. G. är
särskilt bekant för sin förbittrade
strid med kejsar Fredrik II (se
Hohenstaufiska ätten),
ss. skapare av
inkvisitionsdomstolarna och ss. föranstaltare av
en ny samling av dekretaler,
vilken fick rang av normerande
kyrklig lagbok. — 4. G. XIII, f.
1502, d. 1585, påve 1572, ivrig
be-främjare av motreformationen,
grundade och understödde ett
stort antal jesuitkollegier. G. är
känd framför allt genom den s. k.
gregorianska kalendern,
som efter beslut av Tridentinska
mötet genomfördes med hjälp av
tidens förnämsta astronomer och
påbjöds 1582 (se
Tideräkning) . — 5. G. XVI, f. 1765, d.
1846, påve 1831. En tidstypisk
reaktionär i både religion och
politik, bekämpade G. hårdnackat
alla reformsträvanden i
Kyrkostaten (se vid. d. o.).
Grego’rius av Tours [tor], f.
omkr. 538, d. omkr. 594, biskop i
Tours 573, särskilt bekant ss.
författare av Histo’ria Franco’rum,
vilken skildrar det franska rikets
historia fram till 591 (med stöd
av nu förlorade verk för äldre
tider och av egna upplevelser för
slutpartiet).
Grego’rius Illumina’tor
(”upp-lysaren”), f. omkr. 245, d. omkr.
320, Armeniens apostel, från
280-t. ivrigt verksam för landets
kristnande. Jfr Armeniska
kyrkan.
Gregoro’vius, Ferdinand,
f. 1821, d. 1891, tysk
kulturhistoriker. Mest berömda äro hans
stora verk om Rom och Aten
under medeltiden. G. skrev även
reseskildringar från Syd-Europa
och Orienten.
Greifswald [gra’jfsvalt], stad
i prov. Pommern, Preussen. Av
äldre byggnader är den märkli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
