Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1499
Grekisk litteratur
1500
teckna den grekiska epikens
kulmen och för alla tider stå
som eposets klassiska mönster.
Före dem ligger en rik diktning,
kortare dikter med motiv ur
hjältesagan, men med de
home-riska dikterna, vilka även av
grekerna själva betraktades som
deras äldsta egentliga
litteraturverk, skapades en klassisk
konstform och ett verkligt
litteraturspråk. Närmast kommer detta till
användning i de kykliska
dikterna, vilka främst efter Iliadens
mönster behandla ämnen från de
trojanska och tebanska
sagokretsarna, samt i de liomeriska
hymnerna, till gudarnas lov författade
episka dikter, med vilka
rapsoder-na inledde sina föredrag. Hela
denna diktning hade sitt
egentliga hem i de kulturellt ledande
joniska städerna i Mindre Asien.
På det grekiska fastlandet väckes
en episk diktning till liv av
bondeskalden H e s i’ o d o s,
Greklands första individuella
diktarpersonlighet, som med
användande av den liomeriska konstformen
grundlägger det didaktiska
eposet. Med sin diktnings mera
personliga karaktär betecknar han
övergången från det strängt
objektiva homeriska eposet till
den mer subjektiva lyriken,
vilken förberedes genom elegi och
jamb. Elegin (se d. o.), som
uppstår i Jonien omkr. 700 f. Kr.,
lånar från eposet språket och
även delvis den metriska formen,
men dess innehåll är ofta starkt
personligt. Av äldre joniska
elegier ha bevarats bl. a. en del
fragment av K a 11 i’ n o s’ politiska
och M i m n e’ r m o s’ erotiska
elegier. På grekiska fastlandet
formade sig elegin hos S o’ 1 o n
till politisk dikt, hos T yr t ai’os
till strids- och medborgarsång,
hos T e o’ g n i s till bitter
samhällskritik. Med den av Ark
i’-lokos (omkr. 650) skapade och
i talrika smädedikter använda,
av S i m o’ n i d e s och H i p p
o’-nax utvecklade jamben (se d.
o.) tillkommer en fri metrisk
form. Samtidigt utvecklas
musiken genom T e r p a’ n d r o s och
härtill sluter sig uppkomsten
av lyriken, G:s första rent
subjektiva diktning. Denna är dels
melisk lyrik (för enstämmigt
utförande avsedda kortare lyriska
dikter), som med de lesbiska
diktarna A1 k aj’ o s och S a’ p f o,
senare med Greklands mest
berömde lyriker, Ana’kreon från
Teos, når sin fulla blomstring,
dels korlyrik (konstfulla, av dans
och musik beledsagade längre
dikter av oratorisk art), främst
utbildad av A’ 1 k m a n, senare
representerad av S t e s i’ k o r o s,
S i m o’ n i d e s, Bakki’lides
och framför allt P i’ n d a r o s.
Under 500-t., under vilket årh.
bl. a. A i’ s o p o s’ berömda fabler
äro tillkomna, utbildas även en
litterär jonisk prosa av filosofiska
författare (A n a x i m a’ n d e r,
H e r a k 1 ej’ t o s, historikern
H e k a t ai’ os). Till den joniska
litterära prosan hör ock från
följande period medicinska skrifter
samlade kring läkaren H i p p
o’-krates’ namn. — Den attiska
perioden (480—330 f. Kr.).
Med perserkrigen (500—480) går
ledningen politiskt och snart
också kulturellt över till det grekiska
fastlandet, främst Aten. Inom
skönlitteraturen når nu här
dramat (se d. o.) en klassisk
blomstring, som för kommande tiders
dramatiska alstring blivit av
bestämmande betydelse. Ur
dity-rambdikterna till Dionysos’ ära
framgår den attiska tragedin, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
