Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
Grekisk litteratur
1504
början av denna period hör också
den i Aten med Mena’ndros
blomstrande ”nya komedin”, det
borgerliga karaktärs- och
intrigskådespel, som blir förebilden för
den romerska komedin (Plautus
och Terentius). Av största
betydelse var epokens
vetenskapliga prosalitteratur. Med P o 1
y’-b i o s framträder en
historieskrivare, vars klara,
överskådliga skildringskonst framstår i
tydlig motsats till tvenne andra
riktningar i hellenistisk
hävdateckning, en sensationellt
skönlitterär och en tyngre facklitterär.
Som andra representanter för
tidens vittförgrenade vetenskapliga
intresse kunna nämnas den
betydande polyhistorn E r a t o’ s t e
-nes, E u k 1 ej’ d e s, den
vetenskapliga geometrins, och Ar k i
-m e’ d e s, den vetenskapliga
mekanikens grundläggare. Viktig
för senantiken blev den
sammanfattning av denna lärdomsmassa.
som gavs av filosofen P o s e i d
o’-n i o s. — Den romerska
perioden (30 f. Kr.—500
e. Kr.). Den skönlitterära
produktionen under denna tid
spelaren helt underordnad roll; epoken
liar endast en
författarindividualitet, som fått betydelse, L u k i
a’-n o s, vars eleganta, satiriska
dialoger länge utövat ett stort
inflytande. Från den föregående
epoken upptages romanen,
representerad av bl. a. H e 1 i o d o’ r o s,
A k i’ 1 1 e u s T a’ t i o s och
Lo’ng u s, varjämte den redan av
den föregående perioden odlade
epigramdiktningen nu idkas med
stor framgång. Viktigast inom
prosalitteraturen, ehuru i
samtidens litteratur givetvis alldeles
undanskymd, är alltifrån Paulus
den kristna litteraturen, för
vilken dock tidigt den
romersk
grekiska retoriken, filosofin och
poesin kommo att få stor
betydelse. På historieskrivningen, i
vilken spåras ett behärskande
intresse för den litterära formen,
har moraliserande, stoisk filosofi
utövat ett starkt inflytande
(Pluta’rkos’ effektfulla
biografier), ehuru mera renodlat
historiskt intresse ej heller saknas
(A r r i a’ n o s’ skildring av
Alex-anderstiden, J o s e’ p h u s’
judiska historia, C a’ s s i u s Di’os
romerska samtidshistoria). Inom
den filosofiska litteraturen
märkes på 100-t. M a’ r c u s A u r
e’-1 i u s’ av stoikernas läror starkt
påverkade dagboksanteckningar
samt under 200-t. de
nypla-tonska tänkarna P 1 o t i’ n o s’
och P o r f y’ r i o s’ arbeten, vilka
utövat stort inflytande även rent
litterärt. Epokgörande
astronomiska arbeten skapas i 2:a årh.
av P t o 1 e m aj’ o s och
medicinska av Gale’nos. -— I och med
att kejsar Justinianus 529
stänger filosofskolan i Aten, kan den
egentliga klassiska G:s historia
anses avslutad. I viss mån en
fortsättning på dess sista epok,
ehuru präglad av ett allt starkare
kristet och orientaliskt
inflytande är den bysantinska
periodens litteratur (från
Justinianus’ trontillträde
527—-östromerska rikets fall 1453; se
Bysantinsk litteratur).
I sin tur en fortsättning på denna
är den nygrekiska
litteraturen (från 1453), som
dock i betydelse på intet vis kan
mäta sig med den klassiska.
Den poetiska litteraturen upptar
under 14- och 1500-t. ämnen från
västeuropeisk hjältediktning och
forngrekiska sagor, medan
prosalitteraturen är av utpräglat lärd
läggning. I mitten av 1700-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
