- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
5-6

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grotte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5

Grotte—Grottmålningar

6

Grotte, enl. forntida sagor en
kvarn, sona kung Frode i
Danmark ägde och på vilken man
kunde mala vad som helst. En
gång köpte Frode två trälinnor
av jättesläkt, Fen ja och Men ja,
som först malde fred och lycka,
men slutligen, då Frode aldrig
blev nöjd, i vredesmod malde
ofärd och krig. Efter V. Rydbergs
dikt Den nya Grottesången har
Grottekvarnen blivit
beteckning för industrialism med
hänsynslös människoförbrukning.

Grotte’sk, grotesk, gr o t
-teskornamentik, benämning på ett dekorationssätt, som
särskilt under högrenässansen
haft stor användning. G. uppstod
genom efterbildning av
dekora-tionsmotiv, som påträffats i
antika hus, utgrävda i närheten av
Rom och kallade ”grottor”, vilket
gav upphov till namnet. G. består
av naturalistiska 1. stiliserade
blad- och fruktmotiv omväxlande
med kandelabrar, vaser,
ansiktsmasker, mer 1. mindre fantastiskt
utformade människor och djur
m. m. G. användes under 1500-t. i
Italien i stor utsträckning vid
dekoration av rum, bl. a. av
Ra-fael i Vatikanens loggior, och av
konstslöjdsf öremål samt spreds
därifrån till Europas övriga
länder. Särskilt för den franska och
nederländska barockornamentiken

Grottmälning i Altamiragrottan,
Spanien.

Grottesk. Dekoratlonsdetalj från
Vatikanens loggior.

har G. spelat stor roll. G. upptogs
på nytt av nyklassicismen.

Grottesången (isl.
Grotta-sqngr), isl. dikt, behandlande
sagan om Grotte. G. räknas
till Eddan, ehuru den ej
förekommer i Codex regius.

v. Grotthuss [grå’tt-hoss],
T h e o d o r, f. 1785, d. 1822, frih.,
tysk fysiker och kemist,
offentliggjorde 1805 en teori för
elek-trolytisk, dissociation (se d. o.).

Grottinvånare 1. t r o g
lody’t er, människor, som nyttja
grottor till bostäder. Jfr
Bostad sp. 381.

Grottmålningar,
grott-ristningar, målningar och
ristningar på väggarna i ett
flertal under paleolitisk tid (se
Stenåldern) som boningar
använda grottor, framför allt i
Frankrike och Spanien. De första
G. upptäcktes redan 1879.
Numera känner man c:a 1,000
dylika, vilka påträffats i ett 50-tal
olika grottor. Urspr. bestå G. av
enkla ristningar och
konturteckningar, senare bli bilderna
färglagda. De återge framför allt en
mängd olika djur, av vilka flera
nu längesedan äro utdöda, bl. a.
bison, rådjur och, i grottorna n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free