Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Grundämnen
26
arna hos elektronerna. Kärnan
hos det lättaste av G., vätet,
består av en positiv laddning, som
i den neutrala atomen omkretsas
av en negativ elektron. Kärnan
hos alla andra G. är på olika sätt
sammansatt av vätekärnor och
elektroner. Det näst väte lättaste
G., helium, har sålunda en kärna
uppbyggd av 4 vätekärnor och 2
elektroner (1. 2 väteatomer och 2
vätekärnor). Heliumkärnan har
alltså 2 fria, av elektroner ej
neutraliserade positiva
laddningar, och dessa äro i den neutrala
heliumatomen neutraliserade av
2 yttre, kärnan omkretsande
elektroner. Endast antalet yttre
elektroner, resp, utåt aktiva
kärnladdningar, bestämmer G:s
kemiska egenskaper. Ordnas G. efter
sitt antal av dylika
kärnladdningar, erhåller varje G. ett o r
d-ningstal 1. atomnummer.
Väte har atomnumret 1, helium 2
och t. ex. klor 17, d. v. s. dess
kärna har 17 positiva laddningar
och omkretsas av 17 yttre
elektro
ner. Den riktiga principen vid
uppställandet av ett periodiskt
system för elementen är sålunda
atomnumret och icke atomvikten,
ty kärnans massa och byggnad
kan vara olika, trots att
kärnladdningen är densamma (se I s
o-topa element). En exakt och
tillförlitlig metod att bestämma
atomnumret har erhållits i
studiet av elementens
röntgenspektra (se
Röntgenstrålar). Bohr har på denna
grundval gjort en ny uppställning av
det periodiska systemet (fig. 3).
Elementen äro ordnade i
vertikalrader, vilka börja med en
alkali-metall och sluta med en ädelgas.
Närbesläktade ämnen äro
sammanbundna med varandra. En
särskilt framträdande svårighet
med det gamla periodiska
systemet är att inpassa de sällsynta
jordartsmetallerna, vilkas
kemiska egenskaper blott i ringa
grad ändras, när man går från ett
element till nästfoljande. Detta
beror enl. Bohr därpå, att elek-
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
