Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Grundämnen
24
0 I 11 III IV V VI VII VIII
He 4,00 Li 6,94 Be 9,02 B 10,8 C 12,00 N 14,0 0 16,00 F 19,00
Ne 20,2 Na 23,00 Mg 24,32 Al 27,1 Si 28,1 P 31,0 S 32,07 Cl 35,46
Ar 39,9 K 39,10 Ca 40,1 8c 45,1 Ti 48,1 V 51,0 Cr 52,0 Mn 54,9 Fe Co Ni 55,8 59,0 58,7
Cu 63,6 Zn 65,4 Ga 69,7 Ge 72,5 As 75,0 Se 79,2 Br 79,92
Kr 82,9 Rb 85,5 Sr 87,6 88,7 Zr 90,6 Nb 93,5 Mo 96,0 ? Ru Rh Pd 101,7 102,9 106,7
Ag 107,88 Cd 112,4 In 114,8 Sn 118,7 Sb 121,8 Te 127,5 J 126,9
X 130 Cs 132,8 B a 137,4 La 138,9 Ce 140,25 — — —
— — Yb 173,5 — Ta 181,5 w 184,0 — Os Ir Pt 190,9 193,1 195,2
Au 197,2 Hg 200,6 TI 204,4 Pb 207,2 Bi 209,0 Po 210 - —
Nt 222 — Ra 225,97 Ac 226,0 Th 232,1 Pa 230 U 238,2
Tig. 1.
ner, och. G. äro inpassade efter
stigande atomvikt i de horisontala
raderna. I de två första
horisontalraderna finnas 8 element,
därefter komma två perioder på
18 element, uppdelade på två
rader. De i samma
vertikalkolumner befintliga elementen visa stora
likheter i kemiskt avseende. Så
äro t. ex. elementen i kolumnen 0
kemiskt inaktiva, i kolumnen I
envärda, i kolumnen II tvåvärda
o. s. v. Inom varje kolumn
kunna elementen ytterligare
uppdelas, så att deras inbördes
släktskap tydligare framträder. Så
höra exempelvis inom första
gruppen Li och Na; K, Rb och Cs; Cu,
Ag och Au tillsammans. Även en
del fysikaliska egenskaper hos G.
stå i tydligt samband med
atomvikten, t. ex. atomvolymen, d. v. s.
den volym i kbcm., som en
gramatom (se G r a m e k v i v a 1 e n t)
av ett element intager.
Periodici-teten framgår tydligt av Lothar
Meyers a t o m v o 1 y m kurva
(fig. 2). — Det periodiska
syste
met har varit av stor betydelse för
fastställandet av atomvikterna
hos vissa element. På grund av
outfyllda platser i systemet hade
Mendelejev förutsagt existensen
och egenskaperna hos tre G.,
gal-lium, skandium och germanium
(av Mendelejev kallade
ekaaluminium, ekabor och ekasilicium),
innan de voro upptäckta. Inom
systemet förefinnas emellertid
vissa avvikelser, vilka först
senare tiders forskningar kunnat
förklara. Så har t. ex. tellur högre
atomvikt än jod och argon högre
än kalium. På grund av sina
kemiska egenskaper måste dock
tellur placeras före jod och argon
före kalium. Förklaringen på
dylika undantag har erhållits
genom forskningar angående
atomernas inre struktur. En atom
(se d. o.) består av en positivt
laddad kärna, som omkretsas av
negativa elektroner (se d. o.). I
elektriskt neutrala atomer är
kärnans laddning lika stor som
summan av de negativa laddning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
