Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grupp - Gruppteori ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Gruppteori—Gruvbrytning
30
väpning är ett lätt
kulsprutege-vär med en skytt och
ammuni-tionsbärare. I allm. ingår i G.
även en gevärsgranatskytt samt i
vissa arméer därjämte en spec.
handgranatkastare. G.
fullständigas med vanliga gevärsskyttar.
Gruppteori. Med grupp
förstås en samling matematiska
operationer, sådana att det
successiva utförandet av två, en viss
grupp tillhörande operationer
alltid ger samma resultat som
utförandet av en tredje operation i
samlingen. Sammanfattningen av
de vridningar kring en
regelbunden månghörnings medelpunkt,
som bringa månghörningen att
täcka sig själv, bildar en grupp.
En ekvations Galoiska grupp
(se G alois) är en
permuta-tionsgrupp (se
Permutation) av ekvationens rötter. En
allmän G. har utvecklats av L i e
och Klein.
Grus uppstår genom mekanisk
vittring av bergarter. G. skiljes
från sand endast genom större
kornstorlek; gränsen brukar
sättas vid 2 mm. genomskärning på
kornen.
Gru’sien, G r u s i’ n e r, se
Georgien.
Grusi’nska härvägen, se D
a-r i e 1.
Gruskalk, till kritsystemet
hörande kalksten, som huvudsaki.
består av söndergrusade
skal-fragment. Finnes i stora lager i
trakten omkr. Kristianstad.
Gruson [gryså’ij],
Herrn a n n, f. 1821, d. 1895, tysk
industrimän, grundade 1855 i
Buckau vid Magdeburg ett
skeppsvarv med gjuteri, där G.
tillverkade pjäser av härdat
gjutjärn (G ru sonmetall). G:s
verkstäder, som hastigt
utvecklades till en av Tysklands
förnämsta industrianläggningar,
G r u s o n w e r k, ägas sedan
1892 av firman Friedrich Krupp.
Grut, Torben, f. 1871,
arkitekt, har i sitt främsta verk,
Stadion (se ill. till d. o.) i Sthlm
(1912), återupplivat den
inhemska tegelarkitekturen och
skapat en förebild för moderna
idrottsanläggningar. G. har även
utfört slotts- och villabyggnader i
Sverige och Danmark, ss. Solliden
(se ill. till d. o.) på Öland, vid.
stadion i Bukarest (ritn. 1922)
samt ombyggnaden av Sveriges
beskickningshus i Helsingfors
(1922).
Gruv a. b. Dalarna,
Idkerber-get, grundat 1901, äger
järngruvor och anrikningsverk vid
Go-näs och Rämshyttan i
Kop-parb. 1.
Gruv a. b. Lekomberg,
Hag-ge, grundat 1910, äger
Lekom-bergs-, Sörviks- och
Källbotten-gruvorna i Ludvika skn samt
östanbergsgruvan i Norrbärke
skn, Kopparb. 1.
Gruvartiklar, se
Gruvlagstiftning.
Gruvbolaget Vieille
Montag-ne [vjäjj mågta’nj], se
Åmme-b e r g.
Gruvbrytning, det arbete,
varigenom nyttiga mineral, i
främsta rummet malmer och
stenkol, lösgöras från sitt
moder-klyft och transporteras till
lämplig plats. — Om metoder för
uppsökande av fyndiglieter se
M a 1 m 1 e t n i n g. — Innan en
fyndighet kan göras till föremål
för brytning, måste dess
bryt-värdhet undersökas. På denna
inverkar i första hand
malmmineralets metallhalt, metallpriset,
malmmineralets förekomstsätt i
malmen och dennas utsträckning,
produktionskostnaderna, av vilka
egentliga brytningskostnaden
endast utgör c:a %, fyndighetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
