- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
31-32

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruppteori ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

Gruvbrytning

32

1. Plan av gruva med takbrytning. IT uppfordringsschakt, Tv tvärort. Pilarna
ange de riktningar, i vilka brytningen fortskrider. — 2. Längdsektion av gruva
med igensättningsbrytning. Fo timrad fältort, Tv tvärort, R rullschakt, Fb
fyll-nadsberg, S störtsehakt för fyllnadsberg. — 3. Tvärsektion av gruva med
skiv-rasbrytning. IT utfraktsort, Rs rullschakt, Fo fältorter, Tv tvärorter, c:a 2 m.
höga, T tak, c:a 3 m. tjockt, R rasat berg.

geografiska belägenhet, särskilt
med hänsyn till
transportmöjligheterna, m. m. —
Undersökningsarbeten. En fyndighets utgående
i dagen är ofta täckt av lösa
jordlager och vittrat berg
(rosberg), vilka helt 1. delvis måste
bortskaffas. Är detta icke
möjligt, tillgripas djupborrningar,
schaktsänkning och ortdrivning,
varigenom även förhållandena
mot djupet klarläggas och stora,
sammanhängande, prov av
malmen erhållas. — Brytningen sker
numera alltid genom borrning
(se Bergborrning) och
sprängning (se
Sprängämnen. Jfr Eldsättning). I
allm. börjas brytningen som
dagbrytning (se Dag sp.
1535). För att förebygga ras från
bergväggarna måste alltid så
mycket av sidostenen medtagas,
att gruvöppningen får lämplig
dosering. Ju längre mot djupet
arbetet fortskrider, dess mera
gråberg måste brytas, och när
man kommit så djupt, att malmen
utgör c:a 50 % av vikten av allt
brutet berg, övergår man i allm.
till underjords- 1.
djupbrytning. Den äldsta
bryt-ningsmetoden är
pallbryt-n i n g i öppna rum. Malmen
ut

tages härvid i skivor, ”pallar”,
av lämplig höjd, och brytningen
börjar vid ett schakt samt
fortskrider utåt sidorna. Till stöd
för väggarna kvarlämnas pelare
och band (se d. o.) 1. uppföras
för timringar i form av
enkla stämplingar 1. mera
konstmässiga träkonstruktioner (f ö r
-byggnader). Vid
takbrytning uppdelas fyndigheten i
étager om 40 å 50 m. höjd, och
brytningen inom varje étage sker
nedifrån och uppåt. Vid
takbrytning med igensättning
uttages malmen i c:a 3 m. tjocka
skivor, och det utbrutna rummet
fy lies med gråberg. Vid
takbrytning utan igensättning,
”magasineringsbrytning”, uttages
under själva brytningen endast
c:a hälften av det brutna berget.
Resten kvarligger i
arbetsrummen, ”magasinen”, tills
brytningen inom étagen är avslutad. Vid
brytning av mindre värdefulla
malmer användes numera ofta
rasbrytning. Vid s k i v
-rasbrytning uppdelas étagen
i skivor, som uttagas uppifrån
och nedåt. Inom varje skiva
drives i malmens längdriktning en 1.
flera fältorter, och vinkelrätt
mot dessa ett antal tvär orter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free