Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönlandsval ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Grönsund—Guadalupe
68
nar), sammanfattande namn på
ett antal basiska
eruptivbergar-ter, ss. djupbergarterna diorit
och gabbro, yt- och
gångbergarterna diabas och hyperit,
lavabergarten basalt samt de
ultra-basiska bergarterna peridotit och
pyroxenit. I mera inskränkt
bemärkelse äro G. omvandlade
diabaser, porfyriter och andra
basiska erupti vbergarter. Den gröna
färgen beror pä augitens
omvandling till grön klorit 1. hornblände.
Fältspaten förvandlas mer 1.
mindre till epidot.
Grönsund, se F a 1 s t e r.
Grönsångare, se L ö v s å n g
-a r s 1 ä k t e t.
Grönsö, G r ö n s ö ö, gods på
den liknämnd a ön i Mälaren,
Kungs-Husby skn, Uppsala 1.
Bildat av J. Skytte, sedan 1820 i
ätten v. Ehrenheims ägo. Slottet,
uppfört i början av 1600-t., erhöll
under 1700-t:s förra del sitt nuv.
utseende. Bland inventarierna
märkas den s. k.
Grönsötape-t e n, en av de få bevarade svenska
1500-talstapeterna, utförd av Nils
Eskilsson före 1561, och den s. k.
Grönsöpokalen (se ill. till
Guldsmedskonst sp. 112).
Grönwall, Assar, f. 1872,
bergsingenjör, en av
uppfinnarna av den svenska elektriska
masugnen (se Masugn).
Gröpe, grovmalen spannmål
för utfodring av djur. Gröpning
utföres för att underlätta
tugg-ningen, varigenom säden
hastigare utsättes för
matsmältningsvätskornas inverkan och bättre
tillgodogöres.
Grötlingbo, socken i Gotl. L,
jämte Fide pastorat i Visby stift.
G. skall framdeles förenas med
Havdhems pastorat. 600 inv. —
Kyrkan är uppförd omkr. 1350
utom tornet, som härstammar
från 1100-t :s senare del. Från en
äldre kyrka från 1100-t:s början
finnas reliefer i den nuv:s murar.
Inom G. ligger Kattlunds
gamla gård, en delvis bevarad
medeltida anläggning med
befästnings anor dningai’.
g. st., förk. för gamla
stilen (se Tideräkning).
G-sträng, den djupaste
strängen på violinen, den näst djupaste
på altviolinen och violoncellen,
den högsta på kontrabasen.
Guadalaj ara [goadalacha’ra].
1. Provins i n. delen av Nya
Ka-stilien, Spanien.
Silverfyndighe-ter. 200,000 inv. Huvudstad med
samma namn. — 2. Huvudstad i
staten Jalisco, Mexiko, nära Rio
Grande de Santiago, 1,540 m. ö.
h. G., som anlades 1542, är landets
näst Mexiko största stad och en
viktig industriort (särskilt
textilindustri). 120,000 inv.
Guadalavia’r [goa-], Tur i a
(forntidens Turis), flod på
Pyre-neiska halvön, upprinner i prov.
Teruel, nära Ta jos källor, samt
mynnar i Medelhavet vid
Valencia. Omkr. 300 km.
Guadalcana’r [goa-], se
Sa-lomonöarna.
Guadalquivir [goadalkivi’r],
flod på Pyreneiska halvön,
upprinner i sp. prov. Jaen, förenar
sig med de större och
vattenrikare Guadiana menor och
Guadalimar och flyter
igenom Andalusien. I nedersta
loppet delar sig floden i tre armar,
som omsluta en del av den stora
kärrmarken Las marismas.
G. mynnar i Cådizbukten av
Atlantiska oceanen. Segelbar för
mindre fartyg till Sevilla. Omkr.
550 km.; flodområdets areal
55,000 kvkm.
Guadalupe [goadalo’pe],
Sierra de G., bergskedja i mell.
Spanien, mellan Tajos och
Gua-dianas bäcken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
