Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guadarrama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Guadarrama—Guancher
70
Guadarra’ma [goa-], Sierra
de G., bergskedja i mell. Spanien,
mellan floderna Duero och Tajo.
Högsta toppen är Pico de
Pena-lara, 2,405 m.
Guadeloupe [goadlo’pp]. 1.
Den största ön bland Små
Antillerna, i själva verket bestående av
två, genom ett 30—120 m. brett
sund (la Rivière Salée) skilda
öar, den bergiga Egentliga G.
1. Basse Terre (946 kvkm.) i
v. och den låga GrandeTerre
(656 kvkm.) i ö. Omkr. 200,000
inv. På Basse Terre reser sig Små
Antillernas högsta berg, vulkanen
la Grande Soufrière, 1,677 m.
Fuktigt, men i allm. sunt klimat;
medeltemperaturen för den
kallaste månaden (febr.) är omkr.
-j-23°, för den varmaste (juni)
omkr. —|— 27°. Vid kusterna
förekommer på sina ställen
man-grovevegetation. Bergen täckas
mångenstädes av tropiska
regnskogar. Huvudprodukter äro
socker, kaffe och kakao, som
exporteras, samt batater, maniok, majs
och bananer, ön har endast en
god hamn, Pointe-å-Pitre, 28,000
inv. — G. koloniserades 1635 av
fransmännen och erövrades tre
gånger, senast 1810, av
Storbritannien, som 1813 gav ön åt Karl
XIII med arvsrätt för Karl Johan
som ersättning för den senares
egendomsförluster i Frankrike. G.
avträddes emellertid till
Frankrike 1814 och Storbritannien
ersatte svenska konungahuset
förlusten med 24 mill. francs,
Guadeloupefonden. Då
härmed Sveriges utländska skuld
betalades,, beviljades åt Karl Johan
och hans efterkommande på
tronen för all framtid ett årligt
anslag av 75,000 riksdaler specie
(300,000 kr.). — 2. Franskt
gu-vernement, omfattande G. 1 samt
närliggande öar. 1,780 kvkm.
230,000 inv. (därav 2 % vita).
Huvudstad Basse Terre, 6,000 inv.
Guadia’na [goa-]. 1. Flod på
Pyreneiska halvön, som på två
sträckor bildar gräns mellan
Spanien och Portugal och mynnar i
Cådizbukten av Atlantiska
oceanen. Vattenfattig. 820 km.;
flodområdets areal omkr. 80,000
kvkm. — 2. G. m e n o r, ”lilla G.”,
se Guadalquivir.
Guaira [goa’jra], La G., se
Caracas.
Guajacum, G u a j a’kharts,
se Pockenholts.
Guajakol [-kåT],
C6H4(OCH3)-(OH), monometyletern av
pyro-katekin. Kokpunkt -j- 205° C.
Smältpunkt 28° C. G.
förekommer i guajakharts och
kreosot-olja och äger en aromatisk,
angenäm lukt och söt smak. Vissa
guajakolpreparat, ss. karbonatet
(d u o t a 1), användas som
invärtes medel vid tuberkulos och
in-fektiös diarré.
Guaja’kved, se
Pockenholts.
Guaja’va, frukten av Psfdium
guaja’va m. fl. arter av samma
släkte (fam. Myrta/ceae’), träd
från tropiska Amerika, odlade
flerstädes i tropikerna. G. är
vanl. äpplestor, gul,
välsmakande och användes till
framställning i stor skala av marmelad.
G. kallas även ehuru oriktigt
g u a’ v a (se I n g a).
Gualöv, socken i Kristianst. L,
jämte Trolle-Ljungby pastorat i
Lunds stift. 620 inv.
Gua’m, se M a r i a n e r n a.
Guanaj uato [ goanachoa’to].
stat i det inre av Mexiko, rikt på
mineral (silver, guld, koppar och
bly). 28,363 kvkm. 810,000 inv.
Guana’ko, se
Lamasläktet.
Guancher [goa’ntjer], se
Kanarieöarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
