Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guinea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Guitry—Gujarat
92
Franpois Guizot. Målning av Paul
Dela-roche.
G. Av hans barn blev en dotter
gift med Jakob V av Skottland,
den äldste sonen, F r an j o i s, f.
1520, d. 1563, ärvde hertigtiteln
och en yngre son, Charles, f.
1524, d. 1574, nådde
kardinalvärdigheten (kardinalen av
Lothringen). Ivrigt katolsk,
tog ätten G., särskilt genom
Frangois och dennes söner H e n
-r i, f. 1550, d. 1588, och
Charles, hertig av Mayenne, f. 1554,
d. 1611, ledningen av kampen mot
hugenotterna (se vid. d. o.).
Guitry [gitri’]. 1. Lucien
G., f. 1860, fransk skådespelare,
verksam i Petersburg 1880—90,
sedan dess i Paris, bl. a. som
ledare av Théåtre de la
Renais-sance. Han har såväl i klassiska
som moderna dramer
dokumenterat sig som en framstående
karaktärsskådespelare. — 2.
Sacha G., f. 1885, den föreg:s
son, författare och skådespelare,
har skrivit eleganta
salongs-komedier, vari han själv jämte
fadern och hustrun, Yvonne
Printemps, oftast kreerat
huvudrollerna, under det senaste
decenniet på Théåtre-Édouard
VII, vars ledare han är.
Guizot [giså’], Frangois,
f. 1787, d. 1874, fransk statsman
och historiker. G. framträdde
under Napoleonstiden som
litteratör, blev 1812 prof, i historia vid
Sorbonne och trädde under
restaurationen i regeringens tjänst.
Han blev ledare för de s. k.
doktri-närerna, som hävdade det
borgerliga monarkiska statsskicket ss.
resultat av den historiska
utvecklingen. Sitt program framlade G.
1816 i en skrift om det
representativa statsskicket samt en
framställning av dess historia (1821-—
22), varjämte han skrev
historiska verk om den stora engelska
revolutionen (2 bd 1827, 5 bd
1854), om den europeiska
civilisationen (1828) och den franska
civilisationen (4 bd, 1828-—30).
Deputerad 1830, blev G. en av
huvudmännen för den
parlamentariska opposition, som förde till
julirevolutionen, var s. å. en tid
Ludvig Filips inrikesminister och
1832—37 undervisningsminister.
Jämte Thiers i spetsen för
centergrupperna, rivaliserade G.
med denne och bildade en höger
-fraktion inom partiet. Vid Thiers’
fall 1840 blev G. utrikesminister
och kabinettets verklige ledare.
Han genomförde stora reformer
(se Frankrike sp. 518) men
höll fast vid sin borgerliga
konservatism, lät utvecklingen gå sig
förbi och uppbar, från 1847 som
premiärminister, den ödesdigra
politik, som f. å. bröts av
februarirevolutionen (se d. o.).
Gujarat [gu’dj-], G u’ d j e
-r a t, landskap i Främre Indiens
n.v. del, omfattande halvöarna
Cutch och Kathiawar och
angränsande fastland. 1398 upprättade
en muhammedansk lydfurste här
ett rike, som i s. sträckte sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
