Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guinea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Guinea—Guise
90
som definitivt tillerkändes
Portugal 1870. Till G. höra
Bissagos-öarna; på en av dessa ligger G:s
huvudstad Bolama (4,000 inv.).
G. frambringar bl. a. kautsjuk,
vax, oljefrö, elfenben och hudar.
36,125 kvkm. 290,000 inv. — 3.
Koloni i Franska Väst-Afrika,
omfattande kustområdet mellan
Portugisiska G. i n. och Sierra
Leone i s., vilket successivt togs
i besittning vid mitten av 1800-t.,
samt ett senare förvärvat
vidsträckt inland. G:s förnämsta
exportartiklar äro kautsjuk,
boskap, jordnötter, hudar, vax och
palmkärnor. Huvudstad Konakry
(7,000 inv.), vid kusten, med
järnväg (700 km.) till Kankan
(7,000 inv.) i det inre av landet.
231,700 kvkm. 1,875,000 inv.,
därav omkr. 1,400 européer. — 4.
Spansk koloni, omfattande utom
Rio Muni på Biafrabuktens ö.
kust några öar i Guineabukten.
Huvudort Bata. Residensstad är
Santa Isabel på Fernando Po.
28,000 kvkm. 150,000 inv.
Guinea [gi’nni], guinée,
äldre eng. guldmynt = 21
shillings. G. användes ännu som
räknemynt.
Guine’abukten [gi-], stor bukt
av Atlanten på Afrikas v. kust.
Dess östligaste del är
Biafrabuk-ten; den v. om Nigers mynning
belägna delen benämnes
Benin-bukten. I G:s inre del ligga
Guineaöarna: de spanska
Fernando Po och Annobom och de
portugisiska Principe och Säo
Thomé.
Guine’akompaniet [gi-], se
Afrikanska kompaniet.
Guine’amask [gi-], se
Trådmaskar.
Guineaströmmen [gi-], se
Atlantiska oceanen sp.
818.
Guine’aöarna [gi-], se
Guineabukten.
Guinée [gine’], se Guinea
sp. 89.
Guinicelli [goinitjäTli] G u i
-do, f. omkr. 1230, d. 1276,
italiensk skald, skaparen av i 1
dolce stil nuovo (se d. o.).
Guipure [gipy’r]. 1. Kraftig
silke- 1. metalloinspunnen snodd.
— 2. Härav förfärdigade spetsar
av barocktyp. — Filet
guipure 1. filet, se Nätspets.
Guipüzcoa [goipo’thkoa], den
östligaste av de baskiska
provinserna (se Basker), Spanien. G.
är rikt på mineral (järn- och
zinkmalm, brunkol). Livlig
industri (textilvaror m. m.).
Huvudstad San Sebastian. G. är
Spaniens minsta provins. 260,000
inv.
Guiscard [giska’r], se
Robert Guiscard.
Guise [giå], liten stad i dep.
Aisne, n.ö. Frankrike.
Järnindustri, bedriven i en s. k.
famili-stär (se F o u r i e r 2). G. var
huvudort i ett grevskap, som
innehades av ätterna Guise och
Condé. — Slaget vid G. 1.
slaget vid S:t Quentin kallas
under världskriget några strider 28
—30 aug. 1914, då efter
motgångarna vid Charleroi—Dinant (23
—24 aug.) den på reträtt varande
5:e franska armén Lanrezac i
linjen Etréaupont—G.—S:t Quentin
återupptog striden med v. Bülows
förföljande armé samt med v.
flygeln av v. Klucks armé. Lanrezac
måste fortsätta söderut mot
Marne.
Guise [gi§], fransk hertiglig
ätt, härstammande från en
ättling av det medeltida
lothring-iska furstehuset, Claude de
Lorraine, f. 1496, d. 1550,
vilken för sina förtjänster i fält
av Frans I fick titeln hertig av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
