Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Guldberg—Guldkroken
102
arna. — Med G. besläktade äro de
afrikanska
goliatbaggar-n a, av vilka den största blir 1
dm. lång.
Guldberg, Ove Höegh-G., f.
1731, d. 1808, dansk politiker och
lärd, vann som arvprinsen
Fredriks lärare dennes och
änkedrottning Juliana Marias tillgivenhet
och var dem behjälplig vid
Stru-ensees störtande 1772. Därefter
var G. den egentlige
styresmannen intill statskuppen 1784
(Guldbergska tiden). G.
gick i spetsen för en reaktion
mot tyskheten i hov och styrelse.
Hans inre politik var
konservativ och stäckte Struensees
reformverk. Efter A. P. Bernstorffs
avlägsnande 1780 ledde G. även
utrikespolitiken, som präglades
av en till beroende urartande
anslutning till Ryssland.
Guldberg, C a t o
Maximilian, f. 1836, d. 1902, norsk
matematiker, prof, i Kristiania 1869.
Tills, med P. W a a g e utgav G.
1867 Études sur les affinités
chimiques, där massverkans
lag (se d. o.) framställdes.
Guldborgsund, se F a 1 s t e r.
Guldbraxen, se H a v s r u d e
-fiskar.
Guldcyanvätesyra, se Guld.
Gulddrageri, hantverk,
bestående i framställning av guldtråd
och föremål av denna.
Gu’Iden (ty.) 1. gy’llen,
namn på olika guld- och
silvermynt under skilda tider. G.
motsvarade urspr. florinen 1. dukaten
(se dessa ord). Bland nya tidens
G. märkas på 1700-t. Tyska rikets
konventionsgulden (1,87 kr.) och
rhensk G. (1,56 kr.), 1837—75
sydtysk G. (1,52 kr.) och 1857
—92 österrikisk G. (1,78 kr.).
Nu gällande äro nederländsk G.
(1,51 kr.; förk. fl.) samt den
Guldhare. Paka; längd intill 7 dm.
1923 införda Danzig-Gulden (*/„
pund sterling).
Guldfisk, se K a r p a r.
Guldflugor, LuciTia, ett
släkte 6—10 mm. långa,
metallglän-sande, blåa 1. gröna
Parasit-flugor, vilkas vita,
spolfor-miga, fotlösa larver leva av
ruttnande ämnen, ss. skämt kött, fisk,
exkrementer, och även ha
anträffats i människans tarmkanal.
Guldhare, agu’ti, Dasypro’o
ta agu’ti, en art
Marsvin-d j u r med gulaktigt glänsande
päls samt bakre ben längre än
de främre. Alla tår (dock ej
tummen) ha starka, breda, hovlika
klor. Kroppslängd c:a 40 cm.
Svansen c:a 1,5 cm. G. lever
parvis 1. i mindre flockar i Guyanas
och n. Brasiliens skogklädda
flodområden och livnär sig
huvudsaki. av frukter och andra
växtdelar. — Med G. besläktad är
p a k a n, Agou’ti pa’ca, från
Central- och Syd-Amerika.
Guldhornen, se G a 11 e h u s.
Guldins teore’m [goT],
uppställt av den schweiziske
matematikern Paul Guldin, f. 1577,
d. 1643, säger, att den
rotations-yta (rotationskropp), som
uppkommer vid en plan kurvas (ytas)
rotation kring en axel i kurvans
(ytans) plan, är = produkten av
kurvans längd (ytans storlek)
och dess tyngdpunkts väg.
Guldkroken, den bördiga
sädesbygden omkring Hjo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
