Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Guldkusten—Guldmyntfot
104
Guldkusten, eng. Gold Coast,
britt, koloni i Väst-Afrika på
övre Guineakusten mellan
Elfenbenskusten och Togo. I G. ingå
förutom den egentliga kolonin G.,
belägen utmed kusten, Asjanti (se
d. o.) och protektoratet
Nordterritorierna, Northern Territories,
beläget n. om 8° n. br. Till G. hör
numera administrativt även den
del av f. d. tyska kolonin Togo
(se d. o.), som förvaltas av
England. S.ö. G. är mycket bergigt,
landet höjer sig mot det inre i
terrasser. De lägre områdena äro
täckta av urskogar, de inre, högre
delarna av savanner. Förnämsta
produkter äro kakao, guldstoft,
kolanötter, ädla träslag, palmolja
och palmkärnor. Vid kusten idkas
fiske. G. förvaltas av en guvernör,
som biträdes av ett verkställande
och ett lagstiftande råd.
Viktigaste städer äro residensstaden
Ackra (varifrån järnväg är under
byggnad till Asjantis huvudstad
Kumassi), Cape Coast och
Se-kondi (med järnväg till Kumassi,
270 km.). 207,000 kvkm. 2 mill.
inv., därav 2,165 européer. — G.
upptäcktes omkr. 1470 av
portugiser, som här anlade kolonier.
De följdes av bl. a. holländare,
svenskar (se Afrikanska
kompaniet) och engelsmän.
1874 blev området en britt,
koloni, 1901 annekterades Asjanti
och Nordterritorierna ställdes
under britt, protektorat.
Guldmakrill, d o r a’d (jfr
II a v s r u d e f i s k a r) 1. d o 1
-f i’ n, Coryphae’na hippu’rus, en
art Makrillfiskar med
långsträckt kropp, lång
rygg-och analfena samt djupt kluven
stjärtfena. Vackert
metallglän-sande i blått, purpur och gult.
Längd c:a 1 m. Köttet är
välsmakande. G. förekommer i alla
varmare hav och är en av de
rovfiskar, som jaga flygfiskar.
Guldmark, se Mar k.
Guldmullvadar,
Chrysochlo’ri-dae, en fam. mullvadslika I n
-sektätare med
metallskim-rande päls, av huden övervuxna
ögon och dolda öron. Tredje tån
på främre benparet har en stor,
trekantig, skivlik grävklo, första
och andra tån mindre dylika.
Femte tån saknas. Svansen är
icke synlig utvändigt. Nosen är
naken och användes vid
grävningen. S. Afrika. G. gräva
ytliga gångar i jorden och leva av
maskar, insektlarver o. d.
Vanligast är
kapguldmullva-d e n, Chrysochlo’ris au’rea.
Längd 10—12 cm. Kaplandet.
Guldmynt, se Mynt.
Guldmyntfot (eng. gold
standard, fr. standard d’or, ty.
Gold-währung), penningsystem, där
penningenheten — inom vissa,
mycket trånga gränser (jfr
Guldpunkter) — har ett
oföränderligt värde i förhållande
till guld på världsmarknaden.
Ett land har G., om var och en
har 1) rätt att för sedlar 1.
skiljemynt erhålla guldmynt {fri
sedelinlösning) ; 2) rätt att för
metalliskt guld 1. utländskt
guldmynt erhålla sedlar 1. guldmynt,
d. v. s. i landet gällande lagligt
betalningsmedel (s. k. fri
guldinlösning 1. fri prägling) ; samt
3) rätt att fritt exportera och
importera guld och guldmynt
{fria guldrörelser). — Om, t. ex.
på grund av alltför stor
sedelutgivning, penningvärdet i ett
land börjar sjunka under
guldvärdet, blir det vid G. snart
lönande för enskilda personer att
låta lösa in sedlarna mot
guldmynt, vilka eventuellt nedsmältas
1. exporteras till utlandet. För
att skydda sin guldkassa tvingas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
