Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldparitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Guldparitet—Guldprov
106
då landets centralbank att —
t. ex. genom förhöjning av
diskontot (se d. o.) — inskränka
sin utlåning, varav följden blir,
att penningmängden i landet
kommer att minskas och
penningvärdet kommer att stiga och
återgå till det gamla. Om
penningvärdet i landet skulle stiga
över guldvärdet, bleve det snart
lönande för enskilda personer
att från utlandet importera
och till myntverket 1.
centralbanken inlämna metalliskt guld,
i utbyte mot vilket de erhålla
guldmynt och sedlar; den
härigenom åstadkomna ökningen
av penningmängden kommer att
återföra penningvärdet till det
gamla. På detta sätt regleras vid
G. penningvärdet s. a. s.
automatiskt. — Påpekas bör emellertid,
att det endast är för ett enstaka
land, som G. kan sägas garantera
ett stabilt penningvärde i
förhållande till varor och tjänster (jfr
Penningvärde). Om alla
länder — exempelvis genom ökad
sedelutgivning — försämrade sitt
penningvärde, och i lika grad,
skulle ej några reglerande
guldrörelser uppkomma och G. således
vara overksam. — Före
världskriget tillämpades guldmyntfot i
flertalet länder. G. infördes i
England 1816, Tyskland 1871—
73, Sverige 1872, Japan 1897,
Ryssland 1899, För. Stat. 1900.
I Frankrike och andra länder
tillhörande latinska myntunionen
(se d. o.) tillämpades före kriget
ett slags ”haltande
dubbelmyntfot” (se Myntfot). I
österrike-Ungern var centralbanken ej
lagligen skyldig inlösa sina sedlar
med guldmynt, men genom sin
s. k. guldväxelpolitik
(reglering av penningmängden på
sådant sätt, att vem som helst
alltid kunde köpa växlar på
ut
landet — t. ex. dollars — till
visst pris) lyckades dock banken
hålla den österrikiska valutan i
ett tämligen fast
värdeförhållande till guldet på
världsmarknaden. — Under världskriget har
emellertid G. i så gott som alla
länder blivit upphävd. För. Stat,
var det land, som först (1919)
återinförde den G., som gällde
före kriget. Svenska riksbanken
återupptog fr. o. m. 1 apr. 1924
sedelinlösningen; vidare
upphävdes juli s. å. exportförbudet för
skandinaviskt guldmynt, men
rätten för envar att fritt importera
och till svenska sedlar omvandla
utländskt guld och guldmynt har
ännu ej blivit återställd. Se P e
n-ningväsen.
Guldparite’t, den mängd guld,
som enl. gällande bestämmelser
penningenheten skall motsvara i
värde. I Sverige skall av 1 kg.
fint guld utmyntas 248
tiokrone-stycken, d. v. s. 1 krona skall vara
lika mycket värd som 1/2^0 kg.
guld. Är penningenheten i ett
land, valutan, mindre värd än
G., säges den vara
undervärdig, i motsatt fall ö v e r v ä r
-dig. Jfr Guldspärrning,
Köpkraftsparitet,
Penningväsen och
Växelkurser (tabell).
Guldpremiepolitik, se
Myntfot.
Guldprov, kemisk analys av
guld i legeringar. Vid det
enklaste G., s t r y k p r o v, användes
en probersten (lydisk sten),
en svart, tät och hård kiselskiffer.
Ä denna göras streck, dels med
metallegeringen och dels med
pro-bernålar av guldlegeringar med
känd halt. Strecken etsas sedan
med utspätt kungsvatten, varvid
de guldhaltigaste strecken
angripas minst. Genom jämförelse
mellan etsningen ä de olika strecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
